BILD: Här finns de stora 'plastöarna'


Plast

Den senaste tiden har det varit mycket skriverier om plast i havet, till och med Volvo Ocean Race har det med som tema. En ung holländsk uppfinnare vid namn Boyan Slat har, vid 18års ålder, uppfunnit ett sätt att samla ihop plasten i haven och sedan sälja den för återvinning, se The Ocean Cleanup.

Plast finns överallt i eko-systemet. Det flyter stora 'öar' av plast ute på haven. Plastpåsar fastnar i båtens propeller även mitt ute på Atlanten. I marinan på Terceira, där vi ligger med Bengt, plockar vi plast ur vattnet varje dag: flaskor, tops, plastpåsar, förpackningar, repstumpar, frigolit, o.s.v. På stranden ligger mängder med småbitar gömda i sanden.

Men... vem har slängt all den här plasten i havet? Är det min hund? Lejonen i Afrika? Kackerlackorna? Fåglarna på Midway? Är det delfinerna som har använd engångsbestick? Nej, det är vi människor som har gjort det. Vi har slängt allt detta skräp i havet, i skogen eller på gatan. Jag slutar aldrig att förundra mig när jag ser någon slänga skräp på marken även om det står en papperskorg bara ett par meter ifrån. Bryr vi oss inte?

Detta vet vi: jorden tillhör inte människan, människan tillhör jorden. Allting hör samman liksom blodet förenar oss alla. Människan vävde inte livets väv, hon är blott en tråd i den. Det människan gör mot väven gör hon mot sig själv. Vi tappade bort tillhörigheten med 'väven' när Eva bet i äpplet.
Sedan dess tror vi att vi har makten över allt på jorden men den här sagan börjar snart ta slut för att exempelvis plasten börjar bli ett problem för oss och vår bostad, planeten Jorden. De stora plast-bitarna är ett problem för djurlivet, då de fastnar i dom eller tror att det är mat och äter upp dem. Bland annat dör fåglar och hajar för att de äter plast. Andra djur i havet fastnar i plast som fiskenät, rep och stora påsar och dör för att de inte kan simma längre eller för att de inte kan komma upp till ytan för att andas, delfiner till exempel.

Mikroplasten är ett problem för alla som bor på jorden. Plasten bryts ner i småbitar som hamnar i matkedjan och till slut även i oss människor, därför är det viktigt att se till att så lite plast som möjligt hamnar utanför soptunnan. Det är minst lika viktigt att ta bort plasten från haven innan den hinner brytas ner till mikroplast. Det används mikroplast i schampoo, crèmer och andra skönhetsprodukter. Vi blir rena men plasten försvinner in i avloppet och kan inte tas bort av reningsverken. Plaståtervinning är också viktigt för att minska användandet av olja och på det sättet minska uppvärmningen av jorden. Halten av CO2 i luften har ökat lavinartat sedan 2016.
Nordpolens is smälter i allt större takt. Isen skyddade djurlivet under den från människan men nu har det börjats fiska där. Vad är det vi inte förstår?

Resurserna på jorden är fördelade på ett konstigt sätt. En liten del av världen har tillgång till en stor del av jordens resurser. Av den lilla delen är det runt 1% som blir rikare och rikare. Storföretagen eller entreprenörer såsom Donald Trump eller liknande bryr sig inte mycket om miljön och hur människor har det. De bryr sig om pengar och makt och förnekar oftast miljöproblematiken. Om du vill veta hur det fungerar kan du titta här på den här lilla video Äpplet.
Ett bra exempel är Filippinerna, ett ganska fattigt land där många inte har råd att köpa stora förpackningar av till exempel schampoo eller tvättmedel. I stället köper de små billiga engångsförpackningar av plast som de sedan slänger i naturen. Sophämtning, sortering och dylikt kostar pengar och de flesta fattiga länder har brist på den varan. De är dessutom beroende av storföretagen som anställer deras invånarna för slavlöner så att företaget kan göra så stor vinst som möjligt.

Alla vet hur det fungerar men gör vi något åt det?
Det är samma visa idag som igår: "Panem et circenses" Bröd och skådespel. Redan kejsarna i antika Rom fattade detta.
Iam pridem, ex quo suffragia nulli uendimus, effudit curas; nam qui dabat olim imperium, fasces, legiones, omnia, nunc se continet atque duas tantum res anxius optat, panem et circenses." Skrev den Romerska satirdiktaren Juvenalis omkring år 100.

"Förr sålde folket inte sin röst till någon men sedan en lång tid har folket avstått sig makten. Förr anställde folket militära befälhavare, högre tjänstemän, legioner, allt. Nu begränsar folket sig själv och hoppas bara på två saker: bröd och skådespel. "