Borta med Bengt

En resa

Mot Martinique

4 december, Atlanten, söndag, andra advent
13 dygnet: 118 Nm (segel)

Jag hann sova en timme, från halv elva till halv tolv, då jag väcktes av Elisabeth. Vinden hade vridit till SSO och avtagit. Dags att ta bort genuan från bomen. Det börjar ösregna och natten är kolsvart igen. Vinden vrider till NNO och tilltar till 12–16 m/s. Åskvädret drar över oss. Vi rullar in stagfocken och seglar vidare för en halv inrullat genua. Jag sitter kvar i sittbrunnen och blir väldig blöt. Det regnar hur mycket som helst. Man över bord lampan börja lysa ute vid en av livbojarna. Den tror att den är undervatten. Halv fyra går jag in och lägger mig igen.
Efter en timme ut i regnet igen, vinden har gått till E-ESE och det är dags att rulla ut stagfocken igen och gå fram till masten och sänka spinnakerbommen så vi kan spira ut genuan igen. För säkerhetsskull stannar jag ute tills det blir ljust. Det blåser aldrig mer än 14 m/s men det jobbiga är att vinden vrider runt så mycket att vi hela tiden måste ändra segelföringen. Inget problem på dagen men på natten ligger man helst i kojen. Klockan 8 går jag in och får frukost. Området med regn, åska och allmänt ostabilt väder är ganska stort. Vi måste segla vidare västerut för att komma igenom det. På tisdag borde vi kommit in i lite stabilare väder och får kanske den där passadvinden med lagom sol och fin ostlig vind. Vem vet? Dygnsdistansen är inte särskild stor eftersom vinden är svag emellan de olika oväder.
Idag är det andra advent och vi som trodde att det var första advent idag. Någonstans i våra gömmen ligger en batteridriven adventsljusstake. Vi kanske tar fram den. För att ge oss den räta känslan kommer solen lite blygsamt fram en liten stund genom molnen och blåser det en ostlig vind 8–9 m/s. Temperaturen inne i Bengt är 29 grader och vi sitter i seglarkostym, underkläder och linne. Förhoppningsvis får vi upp farten lite. De här ovädren är hopplösa vad vinden angår. En timme mycket vind, sen snurrar den runt och sen dör den ut. Inget bra för dygnsdistansen.
Elisabeth sover middag och jag har lekt med vindrodret. Den fungerar ganska bra nu i de här lätta vindar, max 10 m/s, fast själva vinden är väldigt ostabil. Ena stunden ESE och andra stunden ENE. Vi kör autopiloten. Jag sover också middag, vi har inte sovit mycket i natt på grund av åskvädret och, ja, vi blir inte yngre precis. Att vara vaken på natten var lättare förr. Vid middagsdags, egen konserverad köttfärssås, började det regna igen. Det har varit solfattigt ett par dagar nu. Kom att tänka på en låt från ELO (Electric Light Orchestra),’Mr. Bluesky’.
Åtta på kvällen börja månen lysa igenom molnen och snart seglar vi under en hel molnfri himmel. Underbart. Vinden är tillbaka i ost och blåser med 8 m/s. Lite kaffe med en pepparkaka, det är ju andra advent, och njuta i sittbrunnen.
Vi har nu varit ute på havet i 14 dygn och allt är bra på Bengt. Vattentanken är full. Det finns fortfarande potatis, lök, vitlök, tomater och apelsiner. Vi har färska grödor och Elisabeth bakar eget bröd. Vi kan duscha i varmt vatten om vi vill. Läsa eller vila. Och allt detta på Bengt som nu rullar med passadvinden västerut mot Martinique. Kan man ha det bättre.