28 juni 2018, torsdag, Elisabeths pappas 80-årsdag.
Enligt GRIB-filerna skulle vinden vrida till nord sent igår eftermiddag men den bestämde sig för annat så vi hade sydvästliga vindar (rakt in i viken) till sju i morse varefter den gick runt till nord. Natten var mycket orolig med en dyning som rullade in. Vi sov inte så bra på grund av detta och Bengt rullade lite för mycket för att vagga oss till söms men när vinden väl hade vridit lugnade havet sig och vi sov ett par timmar till.
Klockan elva tog vi upp ankaret. Det kom upp bra och efter stuvning av snubbern och tripplinan med den lilla oranga ankarbojen satte vi segel, stängde av motorn och tog upp kursen mot Porto Santo. Vinden är nord till nordost 8-10 m/s med byar upp till 12 m/s. För oss betyder det en halvvinds-segling. Bengt tar upp farten och vi sitter i solen och njuter av den första riktiga seglingen sedan vi kom till Flores i maj 2017.
När vi väl har lämnat Sant Maria bakom oss stabiliserar vinden sig på nord till nordnordost 10-12 m/s (B-5) och vi seglar jämt över 7 knop. Det har vi inte gjort så ofta och det är kanske den nya genuan som hjälper till här. Vi njuter! Efter ett par timmar fick vi reva genuan en aning och rulla in storen till första revet eftersom vi har lämnat öns skyddande lä bakom oss och vågorna blir högre och vinden ökar. Solen lyser, små cumulus syns på himlen men Bengt blir blöt så luckorna får vara stängda. Vi känner av ett illamående men förhoppningsvis hjälper plåstren bakom örat mot det värsta. Det är bäst att vila och låta Bengt sköta seglingen.
På eftermiddagen ökar vinden till 12 m/s och sjön blir högre. Elisabeth är lite sjösjuk även om hon har tagit ett plåster till så hon har gått och lagt sig. Förluckan läcker och ventilatorn över köket droppar också. Det får vi kolla i Porto Santo. Ventilatorn har två lösa skruvar som vi får byta ut mot en modell större eller bultar med muttrar. Förluckan läcker på två ställen och ska tas av och bäddas in på nytt. Annars går det som tåget. Bengt verkar må bra i det här vädret och det är mer än vad vi kan säga om oss själva, men vi får säkert våra sjöben igen.
Halvvind är aldrig en lätt kurs att segla eftersom dyningen kommer in tvärs och då rullar det ordentligt. Vi har dessutom en korsdyning som får den tunga båten ibland att surfa i över 8,5 knop. De första 10 timmarna seglar vi 66 sjömil. Vi har försökt ansluta till Sailmail i Belgien men det är upptaget hela tiden men till slut fick vi en anslutning och kunde skicka våra mail och få GRIB-filen. Vinden ökar till 14 m/s och Bengt forsar fram. Vi kör tretimmars vakt men känner oss inte helt ok. Det var länge sedan vi seglade så här. Hela natten är vinden runt 12-13 m/s med byar upp till 16 m/s. Vi ser inte framemot de tre ’roliga’ sakerna som vi har att fixa på Porto Santo. 1- köksluckan, 2- köksventilen, 3- förluckan.
1e dygnet: 160 Nm (6,7 Kn)
29 juni 2018, Atlanten
Efter en stor squal på morgonen vred vinden till nord-nordnordväst men avtog inte i styrka. Fortfarande B-7 (16 m/s) och sjön har blivit grov så mycket vatten sköljer över Bengt som alltmer seglar på över 7 knop. Mot kvällen lugnar det sig och vinden avtar till 10 m/s. Skönt! Elisabeth sover och sover, hon är sjösjuk och har spytt. Det har aldrig hänt förr, kanske för att vi glömde att sätta på oss de små armbanden med kulan på som ska förhindra illamåendet genom akupressur. Jag letade upp dessa så vi får se om de kommer att visa resultat. Enligt Meteo-France ska det vara nordlig vind 8-12 m/s i området Azorerna och nord till nordväst 8-12 m/s i området Madeira som vi i natt seglar in i. På kvällen börjar Elisabeth må lite bättre, kanske tack vara sjösjuke-tuggummi och akupressur-bandet. Vinden avtar långsamt till 8-10 m/s. vi fick ingen förbindning med Sailmail i Belgien men det gick bra med Sailmail i Lunenburg i Canada.
2e dygnet: 154 Nm (6,4 Kn)
30 juni 2018, Atlanten
Natten är lugn så vi sover bra. På morgonen ökar vinden till N-6 och Elisabeth mår dåligt igen. I kväll flög det en liten fågel runt Bengt. Den försökte sätta sig på solpaneler, storskoten, akterstaget och i sittbrunnen men landade till sist i ett av sittbrunnsfacken, tittade på mig, sa pip-pip, stoppade huvudet i fjädrarna och somnade. Där satt han hela natten och även om vi gick ut för att justera skoten satt han kvar. Jag hade stängt ingången så att inte katten kunde komma ut. När solen kom upp på morgonen var han borta, men han lämnade några souvenirer till oss i facket. Det var en liten ladusvala tror vi. Vad gör den mitt ute på Atlanten?
Den nya genuan är ett lyft för Bengts hastighet. Det känns som att han seglar snabbare med den. Som ni förstår har vi ett nytt storsegel högst på önskelistan men det få vänta något år eller två tills skeppskassan är tillräckligt fylld. På eftermiddagen testar vi vindrodret med det ’nya’ roderbladet. Det klarar av att styra Bengt på den här ganska svårstyrda halvvinds-kursen, men vi känner oss inte riktigt bra så vi gick tillbaka till autopiloten som gör ett fantastiskt jobb (genom att förbruka så lite ström som möjligt). Vi måste fortfarande lära oss att ställa in vindrodret i balans med seglen och Bengts eget roder.
Elisabeth känner sig lite bättre, efter en omgång till med tuggummi, och lagade kvällens middag. Köttfärssås (vår egen konserverade) med pasta men fick sedan gå och lägga sig igen. Vi vilar mycket, läser om vi orkar och sköter seglingen och matlagningen.
Katten får hålla sig själv sysselsätt men han verkar inte heller känna sig så pigg. I sittbrunnen vill han inte vara förutom korta stunder för att hämta lite friskluft. Han sover mycket eftersom vi också ligger mycket och vilar.
På kvällen avtar vinden till Nord-Nordnordväst B-4 (8 m/s) och havet lugnar sig. Fin segling även om det inte går lika fort som innan. Jag tar första passet mellan 18 och 21 så Elisabeth kan sova efter maten. Hon mår fortfarande inte så bra. Månen kommer upp framför oss och belyser havet som glittrar vitt mellan Bengt och horisonten. Ingen svala ikväll. Hoppas den klarade sig.
Tredje dygnet: 126 Nm (5,3 kn)
1 juli 2018, Atlanten
Natten är lugn så vi sover gott på våra frivakter. Vinden vrider till Nordost och avtar till runt 5 m/s och Bengt fortsätter i 3-4 knop. Vi fick inte tag i mailen från Sailmail eftersom uppkopplingen var alldeles för långsamt. Efter frukost dog vinden ut så motorn fick vara på. Det är 76 Nm kvar och vinden är 3 m/s från nordost.
Vi har lite problem med att få dieseln i dagtanken eftersom pumpen som pumpar dieseln från huvudtanken inte verka kunna fylla dagtanken. Motorn stängdes av, motorrummet öppnades och vi kollade vad problemet var. Det verkar som att pumpen inte klarar av att suga dieseln igenom backventilen som sitter mellan filtret och huvudtanken. Förmodligen är en backventil och tre filter för mycket för den lilla pumpen. Vi kopplade förbi Racor-filtret eftersom det också läcker diesel från plastkoppen och nu funkar det bra, vi fick fyllt dagtanken i alla fall.
Jag såg två sköldpaddor simma förbi Bengt. Havet har lugnat sig betydligt och vi vilar, läser och njuter av det fina vädret. Bengt går för motorn till Porto Santo där vi ankrar vid elva tiden på kvällen.
De här korta överfarterna tar på krafterna. Det tar ett par dagar att vänja sig vid havet, båtens rörelser och i allmänhet anpassa sig till seglingen. När man väl börjar känna sig bra igen är det dags att ta fram fendrarna och linorna för att man är framme. Själva seglingen har inte det lugn som man har på långa överfarter eftersom man måste kolla kursen mera noggrann och se till att ha en strategi i fall vinden vrider åt ’fel hål’. Det betyder också att hålla koll på väderprognoser i en större utsträckning än vad man gör på långa överfarter. Korta överfarter sker även oftast i mer tätt trafikerade farvatten, så man behöver hålla mer noga koll på fartyg och fiskebåtar.
509 Nm i 3,5 dygn (6,1 Kn genomsnitt).
