Den här dagen för sex år sedan pussades vi för första gången.

Idag åkte vi tidigt iland efter att ha startat watermakern. Mycket sol och mycket vind så många ampere som går in i batterierna och mycket vatten till tanken. Väl iland i den ’Nya Marinan’ gick vi till stället vid sopstationen där katterna håller hus och tog helt enkelt en svart liten herre med oss hem till Bengt. Vi hade träffat honom tidigare och Elisabeth blev väldigt förtjust i honom. Han är väldig kelen, lugn och snäll. Han är kolsvart och vi kallar honom för Barak Obama, efter en av de allra bästa presidenter USA någonsin har haft. Barak bor för tillfället på toaletten tills han har lärt sig gå på lådan. Han sover för det mesta men äter och dricker bra. Elisabeth har gjort rent hans öron och tvättat honom med tvål och vatten, allt detta tillät han utan protester bara man kelar med honom samtidigt. Han har, som många vildkatter, ett litet jack i ena örat. Ett tecken att han har blivit kastrerat. Om han trivs hos oss ska vi ta honom till veterinären och få honom chippat, vaccinerad och undersökt. För tillfället tar vi det lugnt och ska bara avmaska honom. Trivs han inte på båten tar vi tillbaka honom till hans kompisar i land.

Vi ska ändå vara kvar här ett par dagar eller mer till eftersom vi inte har hört något av Equinox som ska laga röret till vindrodret. Vi fick svar från Caraibe Marine angående vårt trasiga vindinstrument. De kan förmodligen laga den så vi tar oss dit imorgon och visar upp det för dem. Allt här tar tid men vi ligger bra där vi ligger och det kostar inget. Energi har vi så det räcker, vindgeneratorn, watermakern och solpanelerna jobbar för fullt. Grillen är återmonterat så Elisabeth är helnöjd.