Mera Nevis

17 March 2019 • Nevis

by Wim och Elisabeth

Bild: Montpelier Estate

17 mars 2019, Pinneys Beach, Nevis söndag
Vid tolvtiden styrde vi Lillebengt in till stranden och blev hämtade av Lawrence som körde oss till en restaurang där Sue väntade på oss. De hade spelat en golftävling både i lördags och idag (och vunnit) och hade avslutning och prisutdelning på restaurangen.

Där mötte vi en del människor som vi hade träffat tidigare i veckan men även en del nya såsom svensken Pär. Sedan var det meningen att vi skulle äta lunch på Thai-restaurangen i Nevis Botaniska trädgård men den var tyvärr stängt så vi körde vidare till Passion Bar and Grill där vi åt en god lunch bestående av räkor i kokosmjölk. På vägen stannade vi på Montpelier Estate’, en gammal sockerplantage omgjort till lyxhotell och restaurang. Vi gick runt i den fina trädgården och de gamla plantagebyggnaderna som omgjords till hotell. Elisabeth blev väldigt förtjust i deras inredning med många vackra gamla möbler. Som på andra ställen på ön undrar man var de här lyxiga hotellen lever på, gäster såg vi nästan inga. När man tittar runt på de här gamla vackra egendomarna är det inte svårt att föreställa sig vilka rikedomar de engelska ’herrarna’ forslade hem till England.

Många av de här ’Estates’ övergavs av sina ägare och förföll när det inte längre var lönsamt att driva dem. Slavarna brydde de sig inte om och inte heller om själva ön. Många gårdar lämnades åt sitt öde när det blev förbjudet att använda slavar trots att deras ’ägare’ blev kompenserade av den engelska staten för ’inkomstförlust’. Tyvärr tog telefonens batteri slut så det blev inga mer bilder.

Efter lunch visade Lawrence och Sue oss den gamla förfallna travbanan. På stranden framför ligger resterna av en fransk segelbåt som seglade hit från Portugal utan någon vid rodret. Ägaren hade fallit överbord utanför Portugal och hans lik spolades upp på en strand där. Båten är helt länsad på allt som har värde men masten står fortfarande kvar. Sedan fortsatte vi till ’Golden Rock Estate’, en vacker restaurerad plantage som nu är både hotell och restaurang. Här finns, i motsatts till resten av ön, en vattenkälla. Trädgården är en sagolik tropisk regnskog och har en fin utsikt över Atlanten. Även här är det väldigt få gäster så vill du äta lunch behöver du inte boka, det finns gott om plats. Via ’Best-buy’ supermarknaden där vi hittade bra kattsand kom vi till slut fram till Lawrence och Sue’s hus, med den underbara trädgården, där vi satt och pratade en stund över en kopp kaffe innan de körde oss tillbaka till ’Sunshine’ och jollen.

Det är lite svårt att lämna den här ön, vi har ju inte bråttom heller men skepparen börjar få ’myror i brallan’ och skulle gärna segla vidare men …. på tisdag är det middag igen med hela gänget, på onsdag spelar svensken Pär med sitt band 60-tals musik på ’Sunshine’, på torsdag har livsmedelsaffärerna fått sina nya varor och fyllt på i hyllorna och på fredag ….