Borta med Bengt

En resa

18 april 2019, Marigot Bay, St. Maarten skärtorsdag

Bild: St. Maarten får mycket besök


Efter en god natts sömn vaknade vi av att Obama sa till att min frukost ska serveras nu eftersom jag är hungrig. Efter vår egen frukost började vi med att laga vindgeneratorn. Det var inte så enkelt som jag trodde eftersom jag fick klippa bort en del skadad kabel och skarva ihop flera kabelbitar för att få rätt längd. Tyvärr hade vi inte elkabel av rätt diameter av tillräcklig längd ombord. Med hjälp av rensbandet försökte vi att få igenom den skarvade kabel underifrån i stolpen men hålet i aktern var för litet så det gick inte. Efter många försök gav vi upp och tog till slut långa kablar av en mindre storlek men två av varje så vi fick rätt diameter på kabeldiameter ändå.

Elisabeth låg med huvudet och armarna i akterluckan för att trycka upp kablarna i det lilla hålet och jag stod på relingen för att dra upp rensbandet bit för bit tills kablarna kom upp ur stolpen. Vulkaniserande tejp och eltejp håller förhoppningsvis skarvarna täta. Efter kaffe-paus skarvade vi ihop kablarna med vindgeneratorns och skruvade tillbaka generatorn på stolpen. Bladen och konen monterades och snart snurrade vår AIR-X fint i den friska vinden och producerade el.

Här i Västindien behöver vi i princip aldrig starta motorn för att ladda batterierna. Solpanelerna och vindgeneratorn ger tillräckligt med el även för att köra watermakern (8 AMP/timme) ett par timmar om dagen.

Efter en kaffepaus till tog vi upp ankaret, rullade ut genuan och seglade långsamt parallellt med kusten ner till Marigot Bay på den franska sidan av St. Maarten. Vi passerade flygplatsen med den kända landningsbanan där planen landar bakom stranden och således flyger in mycket lågt över Maho Beach som därför även kallas för Kerosene Beach. Det låg många båtar för ankar här i Marigot Bay men vi hittade en fin plats i 5 meter kristallklart vatten. Efter godkännandet av syster Elisabeth fick jag hoppa i vattnet för första gången på fyra veckor och snorkla ut för att kolla om vår Knox hade grävt ner sig ordentligt. Såret är nästan helt läkt men det är fortfarande rött runt det. Vi håller koll!