Borta med Bengt

En resa

Spaans Water svenska

Det är nu en vecka sedan Elisabeth tog bussen till flygplatsen och jag börjar så småningom vänja mig vid att sova ensam. Det är inte lätt eftersom vi lever när varandra på en liten yta och är vana vid att diskutera och göra saker tillsammans. Helt ensam är jag inte eftersom vår katt, Obama, inte lämnar mig ifred mycket sedan Elisabeth åkte hemifrån. Går jag ut följer han med fast han brukar egentligen sova på dagarna när det är för varmt för honom. Han ’pratar’ också mycket mer än han brukar och även när jag till exempel målar ute på däck ligger han bredvid färgburken eller trycker sig mot mig. Ett par gånger hoppade han upp på sängen men där går gränsen. Ingen katt i sängen. Hans låda står just nu i sovrummet eftersom jag har målat golvet inne i badrummet och det får härda ordentligt innan jag ställer tillbaka den in dit igen. Kattsanden gör lätt märken på den icke härdade färgen. Obama är inte så nöjd med den lösningen eftersom han vill vara ifred när han går på toaletten. Innan han sätter sig har han fått för vana att först ta sig en titt i badrummet.

katt

När vi flyttade oss till ’Spaans Water’ hade de andra seglare på Curacao Marine varnat oss för att ’det blåser jämt 30 knop där’ och det stämmer. Vinden är ständig 12–15 m/s med byar av 18–20 m/s. Fördelarna är att det håller båten sval och myggen borta, nackdelarna är att ljudet från vinden är en aning tröttsamt och att allting får en salthinna. Jolleturerna brukar vara lugna in mot land (jag ror eller driver) och blöta åt andra hålet (för motor). Ankaret har bra fäste här i leran och en och annan sköldpadda simmar förbi båten.

Ska man måla på däck eller sprayhooden är det näst intill omöjlig att få färgen att stanna kvar på penseln. Dessutom får allting snabbt en salthinna och måste torkas av med färskt vatten innan man kan påbörja slipning, målning eller maskering. Jag hann i alla fall göra klart målningsarbetet på däck på en någorlunda lugn morgon, den sista på länge. Väderprognosen talar om 25–35 knots varje dag den kommande veckan, dessutom med åskbyar ute till havs. Sedan började jag med renoveringen av sprayhooden. Vi hade egentligen vilja ta bort fönsterna och bygga en ny, starkare, framsida med hjälp av plywood eller polyuretanskum (med mindre fönster) men båda metoderna verkade blir väldigt kostsamma här på Curacao, därtill finns inte allt material att köpa här.

Eftersom några av sprayhoodens aluminiumskenor (hopskruvade med rostfria skruvar) hade korroderat och att det dessutom läckte in vatten på många ställen blev en renovering nödvändig. Alla gummilister och packningar togs bort och allt gjordes rent med t-sprit. Sedan kom sikaflexen (Biltemas variant) och maskeringstejpen fram och rutorna och skenorna tätades ordentligt. Sedan målades skenorna och sikaflexen med aluminiumprimer, även en remsa av rutorna målades för att få allt så tät som möjligt och för att få sprayhoodens utseende lite snyggare (vi har alltid tyckt att den var praktisk men ful). Eftersom det blåser så pass mycket här är målningsarbetet inte det lättaste. Lackeringen var särskilt svårt utan att få rutorna täckta med vita prickar men som tur var hade jag en stor burk med ’White Spirit’ till hands. Resultatet blev att sprayhooden känns mer som en helhet och att den passar bättre ihop med Bengts utseende. På en kommande seglats får det visa sig om mitt tätningsarbete lyckades. En rejäl störtskur skulle också vara bra men här på Curacao får man vara glad för varje droppe regn som ramlar ner så chansen att få testa tätningen på det sättet är minimal.

Som vid ’Curacao Marine’ finns också här en gratisbuss till supermarknaden ’Vreugdenhil’. Den går varje morgon (inte på söndagar) vid halv niotiden från fiskarhamnen och man får då nästan en timme på sig att handla. Man kan också gå drygt två kilometer åt andra hållet mot ’Jan Thiel’ där det finns en ’Albert Heyn’, bankomat och diverse andra affärer. Vid fiskarhamnen finns krogen ’Pirate’s Nest’ som har Wifi och där sätter jag mig ibland på morgonen för att ha tillgång till internet, dessutom kan jag då prata med Elisabeth via WhatsApp.

Post Scriptum
Det där med att det aldrig regnar här borde jag förstås inte ha skrivit för redan natten efter vaknade jag av ett våldsamt åskoväder som gav mängder med regn. Jag fick gå upp och stänga luckor och fönster men först tog jag en titt på sprayhooden. Det var torrt under den!

b
Party