Borta med Bengt

En resa

7 juli 2019, Spaans Water, Curacao, söndag

Bild:Inte lätt att mäta när det blåser kuling

I måndagseftermiddag klev Elisabeth av bussen vid Spansk Vatten släpandes på tre väskor med bland annat en vinkelslip (som väger 6 kilo), reservdelar till motorn, mängder med garn, korsordstidningar för flera år, böcker, mediciner, en massa båtprylar, nya bankkort, post och annat smått och gott. Det var skönt at få krama om henne igen efter tre veckor. Här på Curacao är det billigt att åka bus men mycket dyrt att åka taxi så Elisabeth åkte självklart buss. Att släpa på en massa tunga väskor och åka buss eller gå tillhör en seglares vardag. Bussen kostar under tjugo kronor och en taxi vill ha dryga femhundra kronor för att köra från flygplatsen till Spaans Water. Valet är således enkelt.

I väskorna hade hon också gömt lite saker som man har svårt för att hitta utanför Sverige: dillfrö, ansjovis, kaviar och grönpepparkorn. Dillfrö använder vi till att lägga in gurka o.d. Kaviar är gott ibland och grönpepparkorn verkar inte användas mycket i matlagning här men finns bara i dyra pepparmixar. Ansjovis köpte vi på Kanarieöarna men den är inlagd i olivolja, smakar mycket gott men tyvärr inte i en Janssons. Det tog hela tisdagen att packa upp och sortera men efter det kunde jag äntligen börja byta ut en del linor, block och schacklar på Bengt medans Elisabeth vilade armarna.

Första kvällen låg vi länge och pratade i sängen. Efter att ha varit ifrån varandra i tre veckor fanns det mycket att berätta. Man blir trött av långa flygningar och den tillhörande tidsskillnaden så vi tog det lugnt de första dagarna men på onsdag gick vi en lång promenad till ’Jan Thiel’ och badade i havet vid Caracasbaaistranden.

Elisabeth hade med sig markistyg som hon hade hittat hemma hos sina föräldrar som hon på torsdag började göra en sprayhood till jollen av. Rostfria tryckknappar hade hon köpt på Hjertmans. Vår ’Lille Bengt’ är mycket blöt i minsta lilla sjögång så ett skydd ser till att varken matkassarna eller vi blir saltdränkta. En svensk båt ’Hakuna Matata’ med Andreas och Cecilia ankrade nära oss. De hade inte fått fyllt sina gasflaskor på Bonaire och kunde därför inte laga mat så Elisabeth rodde över med en termos het vatten till morgonkaffet innan de åkte in för att få fyllt sin gasflaska. Det blev också mer umgänge med Neill och Heidi från ’Artemis’ som åkte till Aruba på fredag. Syster Heidi godkände mina läkta myggbett så det är bara att hoppa i vattnet och njuta.

Vi åkte gratisbussen till supermarknaden 'Vreugdenhil' för att handla mat, där hittade vi också en rockring på leksakshyllan som passade utmärkt som stöd i jollens sprayhood. Jollen hissades upp för att kunna mäta och skruva fast tryckknapparna i den när Elisabeth hade sytt färdigt sprayhooden. Efter monteringen gjorde vi en provtur mot vind och vågorna. Resultatet blev klart godkänt, vattnet stannade på utsidan av jollen (för det mesta i alla fall). Vi tackar ’Mylady’ för idén.

Innan jag åkte till Holland hann vi också med att serva utombordaren. Vi bytte olja i både motorn och växelhuset. Vi hade varit lite slarviga och inte bytt olja sedan vi köpte vår lilla Honda på Martinique (det ska göras efter 10 timmar) men nu klarar den 50 timmar körning innan nästa oljebyte. Den lever i ett aggressivt miljö (salt) så skruvar o.d. fettades i och hela motorn innanför kåpan gjordes rent.

jollen

atr
Artemis på väg till Aruba





Comments