Den här veckan har varit lugnare än förra veckan. Då var vi bland annat var på utflykt med Victor och besökte veterinären med Obama.
I måndags gick vi iland och satte oss vid ’the Pirate’s Nest’ för att uppdatera bloggen och ringa samtal. Tillbaka på Bengt blev det en varm dag så vi hoppade i vattnet när det blev för svettigt. Vi har bytt filter på watermakern och bakat en smarrig banankaka. Av någon konstig anledning flyger dagarna förbi här på Curacao. Ibland känner man att man inte får gjort någonting. Allt tar tid och i den här värmen går det långsamt.
Tisdag åkte vi bussen till ’Vreugdenhil’ för att handla. Vi gjorde även besök på ’Luna Park’, den andra supermarknaden som vanligtvis kallas för ’kinesen’ bland seglarna eftersom affären ägs av en kines. När Elisabeth var i ’Luna Park’ gick jag till Budget Marine och hämtade ut den beställda regulatorn. Eftermiddagen ägnades åt att montera den samma. Här fick vi tänka till lite eftersom regulatorn har svart (-) och röd (+) medans generatorn har brun (+) och blå (-). Eftersom vi har lärt oss att jord alltid är brun/svart fick vi kontrollera kablarna ett par gånger innan vi vågade sätta igång vindgeneratorn igen. På pluskabeln är också amperemätaren och säkringen monterad. Som tur var hade vi gjort rätt och den grönfärgade dumpload, av Elisabeth döpt till ’kotten’ eftersom den liknar en lång kotte, blev varm så snart batterispänningen översteg 14,2 volt.
På onsdag började Obama bete sig lite konstigt. Han la sig på ställen där han aldrig brukar ligga (mitt i solen på ett varmt däck eller i vår säng) och fick tillbaka snuvan. Vi tror att det är en reaktion på vaccinationen så vi låter honom vara men tar in honom från den varma solen och från vår säng. Han äter o dricker nästan som vanligt iaf. Vi fick besök av Kasper och Thuy från den holländska ’Shalom’. Kasper kommer från Holland men har bott många år i Vietnam där han träffade Thuy. Tyvärr har vi inte vietnamesiska på vår dator men Thuy stavas med ett frågetecken över u-et. På hennes språk är uttalet väldigt viktigt. Ett ord kan ha sex olika betydelser beroende på hur man uttalar det. Hon hade läst ’Landet Lagom’, som är en bok om Sverige som bland annat IKEA säljer utomlands men som man också kan få genom svenska ambassader och dylikt, så hon visste vad ’fika’ var. Eftersom vi hade bjudit dem på ’fika’ hade vi väldigt roligt om detta. Hon berättade om Vietnam och hur man lever där. Kasper berättade om hur han hamnade där och vilka problem de har i många av de länder som de besöker. De flesta länder ger bara korta turistvisum till vietnameser och när man seglar och behöver stanna länge någonstans på grund av orkansäsong blir det extra jobbigt. Nu vet de inte riktigt var de ska ta vägen när de måste lämna Curacao i slutet av augusti.
Problem har de också med att få en försäkring för båten. Även om båten är registrerad i Holland har Kasper sin adress i Hanoi i Vietnam och då backar försäkringsbolagen och vägrar att försäkra. Vi från Västvärlden kan känna oss lyckligt lottade att vi inte föddes i ett vad vi kallar för U-land eller ett F(el)-land. Ibland undrar man om vi inte ska skriva O (i bästa Findus/Pettson tradition) framför U-et när vi pratar om européer. Även om vi inte skriver så mycket om alla människor vi har träffat och pratat med så har vi i alla fall fattat att det beteende som vi ’vita’ oftast visar upp i världen har motsatt effekt. Här spökar Teomani och Megalomani igen. Bra exempel är embargot mot Venezuela. Här i Willemstad är den ’flytande marknaden’ ett begrepp och den har funnits i alla år. Inte nu längre eftersom ’marknaden’ består av båtar från Venezuela som åker hit med sina lass av frukt och grönt, lägger till mitt i stan och säljer sina varor direkt från båten. Efter att krisen i Venezuela började blev det också en del smuggel av både människor och droger så tullen satte stopp. Det går inte heller att klarera ut för Venezuela eftersom gränserna är stängda. Regimen i Caracas ska naturligtvis bort men att skruva åt tumskruvarna genom embargo och bojkott drabbar bara det vanliga hederliga folket och inte de rika som fyllt sina fickor och förstört landet. När väl västvärlden, med USA (boven i dramat) i spetsen, ser att landet vänder sig mot China eftersom det behöver hjälp börjar de skrika ännu högre än tidigare. Det här spelet har spelats i många år och har drabbat många länder, orsakat mycket elände och lidande och därmed gett många människor dåliga levnadsvillkor. Även här Teomani, Megalomani och rädsla för allt ’konstigt’ som särskilt amerikaner verkar lida av. I samtal med seglare från det landet märker man ofta att de tror att de är bäst i världen och har rätt att styra över alla. Thuy berättade att vietnameserna tycker mycket om amerikaner och har inget agg mot dem men att amerikaner som besöker Vietnam, oftast krigsveteraner, fortfarande tror att de har vunnit ’kriget’ och blir förvånade över det vänliga bemötandet. Vietnam har, som många andra länder i Sydostasien, lidit mycket av kolonisatörs-förtryck. I det här fallet från Frankrike som på så många andra ställen, Polynesien till exempel, försökt krossa folket genom att hårdhänt förbjuda traditioner och, i Vietnams fall, skriftspråket. Vietnameserna hade ett skriftspråk baserat på symboler som kineserna har. Fransmännen förbjöd detta och införde, med våld kan man tänka sig, ett skriftspråk baserat på vanliga bokstäver så att det var lättare att läsa vad folk skrev. Förtrycket var, som det brukar, hårt och de rika (vita) blev rikare och folket (the locals) blev fattigare. Det är inte så konstigt att upproret, som började på 50-talet, mot härskaren Frankrike, ledde till självständighet även om det tog många år av krig där till slut även amerikanerna som var rädda för ’de röda’, blandades in.
På torsdag fixade Elisabeth toaletten. Den nya underdelen funkade inte såsom den skulle. Felet fanns i luftningen av slangen ner till septiktanken. Tyvärr kommer vi inte åt hela luftningsslangen men Elisabeth lyckades med en tunn ståltråd rensa tillräckligt långt in för att få luftningen att fungera igen och toaletten att spola bättre. Jag tillverkade en lucka som vi kan ha som skydd över förluckan och som förhoppningsvis ser till att inget vatten kommer in i förpiken (och över våra cyklar) vid hårt väder. Luckan tillverkades av träbitar som vi hade hittat på diverse öar och en masonitskiva som vi hade hittat på Terceira, Azorerna. Förutom en del skruvar gick det nästan åt en hel rulle silvertejp.
Fredagsmorgon gick vi till Albert Heyn i Jan Thiel och handlade lite basvaror. Även om alla säger att det är en dyr affär hittade vi många varor (Albert Heyns eget märke) från Holland till rimliga priser. Mjöl från Holland är till exempel billigare är mjöl från USA. Vi mejlade Victor och frågade hur det hade gått för den stackars hunden som vi hade träffat vid ’Turtlebaai’ förra veckan. Vi fick goda nyheter eftersom hunden hade blivit räddad och ska adopteras till Holland när den är stark nog. Katten beter sig fortfarande lite konstig men verkar lite piggare. Eftersom jag har fått en böld igen får jag inte bada men bara titta på när Elisabeth ligger och gottar sig i sin simring.
Lördag tog vi bussen in till ’Vreugdenhil’ och gick rundan till de olika affärerna. På bussen var också Kasper och Thuy som berättade att de eventuellt får en förlängning på Thuys visum. De skulle till ambassaden på måndag. Blir det avslag åker de härifrån på onsdag. Eftersom vi tog den sena bussen tillbaka hade vi gott om tid så först gick vi till ’Dijtham’, järnaffären, där vi köpte lite el-grejer. Sedan till ’Island Waterworld’ där vi också köpte lite el-grejer och dessutom två filter till watermakern. Efter det var det ’Luna Parks’ tur där vi kollade priser på mjölk och lite annat inför storhandlingen som vi gör innan vi lämnar Curacao. Till sist gick vi till ’Vreugdenhil’ där vi handlade, drack (gratis) kaffe och träffade Søren och Vibeke från ’Johanna’ som vi senast träffade på ’Curacao Marine’ i maj. De har varit hemma i Danmark ett tag men är nu tillbaka på båten. Att åka hem från jolledockan var en blöt historia eftersom det blåste småspik och vi blev överspolade ett antal gånger. Tillbaka på Bengt ägnade jag tid åt att fixa till vindrodret. Som jag skrev innan är det lite si och så med passningen på detta så jag gängade tre 8 mm bultar i två av bitarna in i det stora röret som håller ihop allting och som satt fast med två små bultar. Allt rörde sig, inget var rakt och det främjar inte styrningen men nu sitter det som berget.
På kvällen laddade vi ner väderprognosen för vårt område via Sailmail och där fick vi läsa följande:
AMZ033-250915-
Caribbean S of 15N between 64W and 72W including Venezuela Basin-
502 PM EDT Sat Aug 24, 2019
TONIGHT...E winds 20 to 25 kt. Seas 6 to 8 ft.
SUN...NE to E winds 20 to 25 kt Gulf of Venezuela, and E 20 to
25 kt elsewhere. Seas 6 to 8 ft.
SUN NIGHT...E winds 20 to 25 kt. Seas 6 to 8 ft.
MON...NE to E winds 15 to 20 kt Gulf of Venezuela, and E 20 to
25 kt elsewhere. Seas 6 to 8 ft.
MON NIGHT...NE to E winds 20 to 25 kt. Seas 6 to 8 ft.
TUE... TROPICAL STORM CONDITIONS POSSIBLE.
TUE NIGHT... HURRICANE CONDITIONS POSSIBLE.
WED... HURRICANE CONDITIONS POSSIBLE.
WED NIGHT... TROPICAL STORM CONDITIONS POSSIBLE.
THU...Gulf of Venezuela, NE to E winds 10 to 15 kt in the
morning, becoming variable less than 5 kt. Elsewhere, E to SE
winds 15 to 20 kt. Seas 4 to 6 ft.
Efter det laddade vi ner GRIB-filen över Atlanten för ett par dagar för att få en bild över situationen. Ett lågtryck befinner sig utanför Barbados som eventuellt kan bli en orkan eller tropisk storm. Vi håller koll!
Söndag skulle ha blivit en vilodag. Det blåste för mycket för jollen så vi stannade på Bengt. Vi har kollat väderprognoserna. Det verkar som lågtrycket, som är en tropisk storm och har fått namnet DORIAN, inte blir någon orkan men prognoserna har inte förändrat sig. Vi brukar köra motorn någon gång i veckan bland annat för att propellern inte ska för mycket beväxning på sig men också för att det är en folding-propeller (bladen vikar ihop sig under segling för att minska motstånd och för att förhindra att rep, plast och dylikt fastnar i den) som behöver motion. Bladen har fastnat i något läge så skepparen ska ner innan vi åker härifrån och rensa.
Tyvärr blev den här söndagen inte so vilsamt som vi önskade eftersom watermakern började läcka på eftermiddagen. Det är samma problem som vi hade på Kanarieöarna fast nu började den andra ändstycket på trycksidan läcka (det är helt enkelt en urdålig konstruktion så fy på Spectra). Förmodligen fastnar den rostfria rörstumpen i plastgängen på ändstycket och när man försöker dra åt eller loss när det börjar läcka släpper gängen och följer med stumpen ut. Nu har vi gjort ett försök med att limma ihop det med stålepoxi (ett tips från Norbert) som ska ligga på tork över natten innan vi försöker köra watermakern för att se om limningen har hjälpt men vi måste ändå beställa nya ändstycken och rörstumpar (imperial mått) från USA. På Kanarieöarna kostade det 60 € per ändstycke.
