Borta med Bengt

15 November 2019 | Panama
15 November 2019 | Panama City
13 November 2019 | Panama-City
13 November 2019 | Pacific
10 November 2019 | Shelter Bay Marina, Panama
08 November 2019 | Panama
08 November 2019 | Panama
08 November 2019 | Panama
08 November 2019 | Panama
04 November 2019 | Colon, Panama
04 November 2019 | Colon, Panama
04 November 2019 | Colon, Panama
30 October 2019 | Shelter Bay Marina
30 October 2019 | Shelter Bay Marina, Panama
28 October 2019 | Karaibiska havet
27 October 2019 | Karaibiska havet
26 October 2019 | Karaibiska havet
21 October 2019 | Aruba, Airport Anchorage
21 October 2019 | Aruba, Airport Anchorage
14 October 2019 | Aruba, Airport Anchorage

Veckan som har gått!

14 October 2019 | Aruba, Airport Anchorage
Wim van Blaricum | hot!
Söndag 13 oktober 2019,

Det verkar som om vi kommer att stanna någon eller några veckor till här på Aruba. Vädret är fortfarande ostabilt och vi har ingen lust att segla i motvind och med en massa åska runtomkring oss. Neill och Heidi hade en ganska jobbig seglats ner till Santa Marta i Colombia med mycket åska och hårda sydvästliga vindar i slutet. Vi gör lite småjobb på Bengt såsom städning runt kylen. I det här fuktiga vädret blir det mycket kondens på rören som vi inte kan göra så mycket åt förutom att hålla det så torrt som möjligt. Jag målade kaminen med värmebeständig färg och stolpen med vanlig svart färg. Efter torkning blev det lite sjömansarbete på den för bättre grepp. Stången är en vanlig gardinstång av tunn plåt så sjömansarbetet skyddar den även från salta händer och dylikt. Snyggt dessutom! Mycket bad och en promenad på stranden.

Turistsäsongen har börjat här och antalet jetskis som kör runt framför Eagle Beach har ökat. En del nyfikna kommer alldeles för nära och vi har fått vatten genom luckorna vid några tillfällen. För att avskräcka dem, framförallt amerikanska turister allergisk mot nakenhet, brukar vi gå runt nakna på däck. Lokalborna, däremot, bryr sig inte särskilt mycket. En herre som körde förbi när jag stod där naken undrade skrattande om han fick komma ombord.

Tisdag blev vädret ostadigt så vi åkte tillbaka till Airport Anchorage. Det finns inte många båtar här på Aruba, vi var själva på Eagle Beach och på Airport Anchorage ligger bara ett fåtal båtar. Mycket åska och regn.

Onsdag gav också mycket åska och regn så vi kunde inte gå iland förrän vid tolvtiden för att ringa och gratta barnbarnet Iris på hennes ettårsdag. Sedan en promenad på stranden innan det mörknade igen.

Torsdag gick vi iland tidigt, ingen åska idag inte, och gick de 2,5 kilometer till Ling and Son, den stora Albert Heyn supermarknaden, för att handla. Priserna på Aruba är bland de högsta vi har upplevt men man måste äta så vi fyllde kundvagnen ändå. Till Elisabeths stora glädje hittade hon en likadan simring som hade gått sönder förra veckan.

Fredag var det mycket åska och regn på morgonen men sedan klarnade det upp. Vi hade samlat minst 60 liter vatten och tvättade främst handdukar och annat med frotté i. På kvällen hade vi Martin som middagsgäst. Han hade med sig paketet till Neill och Heidi som vi ska ta med till Panama. Det är inte ofta man har svensktalande gäster ombord. Vi hade en trevlig kväll med honom.

Lördag åkte vi in till stranden efter frukost och gick på stan. Vi behövde köpa målarpenslar och kolla efter en ersättare för vår gamla 'ta med iland' Macbook från 2009 som inte kommer att hålla så mycket länge till. Vi hade tänkt oss någon slag platta med GPS som vi också kan använda för navigering. Ett SD-kort med sjökort till plottern kostar drygt 2500,- per område, däremot kostar samma sjökortsområde laddat ner på en platta 'bara' 250,- kronor per område. Snacka om hur man som konsument blir manipulerad. Vinsten är uppenbart, informationen är detsamma, men plattan måste införskaffas och kostar såklart en slant. Har vi tillräckligt med ström använder vi datorn och OpenCPN. Vi har samlat på oss mängder med sjökort till det programmet och även gjort våra egna med hjälp av SAT2CHART och SAS-PLANET/GOOGLE EARTH. Det finns däremot en hake: datorn förbrukar 2 ampere (48 A per dygn) och vår plottern förbrukar bara 0,6 ampere (14,4 A per dygn). Som skrivits tidigare producerar vi all vår ström med hjälp av vinden, vattnet och solen och det betyder att vi måste anpassa förbrukningen till mängden el vi tillverkar och använda så el-snåla apparater som möjligt eller inte några alls. En platta förbrukar inte lika mycket el som datorn.
Eftersom turistaffärerna har 'duty-free' shopping här hade vi fått för oss att man även kan köpa elektronik skattefri men det går tyvärr inte. Sådant gäller bara på lyxvaror såsom klockor, diamanter och smycken. Förmodligen är det därför det finns mängder med dylika affärer och bara tre elektronik-affärer. En 9,7 inch IPad kostar drygt 1000 USD här. På vägen tillbaka blev himlen svart och vi hann precis åka tillbaka till Bengt innan vinden svängde till sydväst och dyningen började rulla in genom öppningen i revet. Åska runt omkring oss. Vi fick stanna ute i sittbrunnen för att inte bli sjösjuka.
Dyningen avtog lagom till kvällen och vi hade en lugn natt utan regn och åska.

Söndag blev tvätt och städdag. Bland annat främre gråvattentanken och spisen gjordes rent. Dammsugning och dammtorkning. Ibland fattar man inte hur fort det blir smutsigt på en båt. Sedan blev det lite funderingar om det där med att skaffa sig en platta.

Vårt samhälle är inriktat på konsumering och det är svårt att, som individ, ändra på detta. Vi styrs av en ideologi som är så bekant och genomgripande att vi inte ens erkänner den som en ideologi. Det kallas för konsumism. Det har utformats med hjälp av skickliga annonsörer och marknadsförare, av företagens kändis kultur, och av media som använder oss som mottagare av varor och tjänster snarare än som skaparna av den politiska verkligheten. Det är låst av transporter, stadsplaneringen och energisystem som gör bra val omöjliga. Det sprider sig som en fläck genom politiska system, som systematiskt har fångats av lobbyverksamhet och finansiering av kampanjer, tills de politiska ledarna upphör att företräda oss, och i stället arbeta för de 'plutokrater/pollutokrater' som finansierar dem eller för sig själva.

yn

53.
Om jag hade ett ögonblicks klokhet Skulle jag vandra på den Stora Vägen och endast frukta att komma bort från den. Fastän Vägen är ganska bred Älskar folk genvägar. Domstolen är felfri, Medan fälten är övervuxna med ogräs, Och kornbodarna är tomma. Bär de fina silkes kläder, Bär på skarpa svärd, Mätta sig med mat och dryck Har välstånd i överskott. De kallas tjuvaktiga skrävlare. Detta är definitivt inte vägen.


Inom ett sådant system försvinner individuella val i mängden. Kraften i konsumism är att den gör oss maktlösa. Det fångar oss i en begränsad cirkel av beslutsfattande, där vi missförstår oss på betydelselösa val mellan olika sorter av förödelser för att förhindra en effektiv förändring och det är ett lysande knep.
Systemet behöver ändras, snarare än produkterna av systemet. Det är som medborgare vi måste agera, snarare än som konsumenter. Men hur?

Ett sätt har Greta och de andra klimatstrejkande ungdomarna visat oss: kontinuerliga fredliga massdemonstrationer av folk i hela världen. Det brukar vara ett effektivt sätt att få ändringar till stånd. Om vi reagerar som medborgare istället för som konsumenter kanske förändringen kommer innan det är för sent. De rika bryr sig inte om du väljer bort semestern till Thailand eller inte. Planen flyger dit ändå men om alla slutar åka flyg dröjer det förmodligen inte länge innan saker och ting förändras. Frågan är hur man åstadkommer sådana massdemonstrationer och bojkotter. Konsumismens ideologi är mycket effektiv på att flytta skulden: lägg märke till skrikandet i den av högern styrda pressen om det påstådda hyckleriet av miljöaktivisterna. Överallt ser man rika västerlänningar skylla planetens förstörelse på de mycket fattigare människorna i 'tredje världen', eller på 'kineserna'. Ett tydligt tecken på hur vi blir manipulerade av bland annat oljebolagen och andra multinationella företag. Det är alltid någon annan som bär skulden men kom ihåg att vi, västerlänningarna (20% av världsbefolkningen), står för 80% av miljöförstörelsen.

Alla vet att saker och ting måste förändras men gärna någon annanstans. Förändringar kostar och rädslan för att förlora den bestående ordningen (tryggheten) är det största hotet mot en förändring även om den är positiv. Förändringar väcker oro, skapar kaos, förvirring och osäkerhet och kan ge ångest och smärta. Det är lättare att hålla fast vid det man har, och känner igen, än att förändra. Man vet att något måste göras och det skapar ännu större förvirring och kaos. Kaos ger ordning (Yin och Yang principen) och så småningom ett nytt sätt att leva tillsammans på den här planeten men vi har lärt oss att inte se och att inte bry oss.
När jag bodde i Lilla Edet blev det tal om att bygga ett antal vindkraftverk uppe i Svartedalens naturreservat som jag bodde i utkanten av. Som ett brev på posten kom protesterna mot byggandet igång. Man blev tillfrågad att skriva under protestlistor. Argumenten mot var många och ibland skrattretande, argumenten för bygget var minimala.

Vi sitter här på Aruba och funderar på en platta eller en ny dator. Den gamla funkar fortfarande men är långsamt och har kort batteritid. Är det ett problem egentligen? Eftersom vi har lärt oss att konsumering är livet hade vi självklart tänkt oss att köpa en ny. Om vi tänker som världsmedborgare med ett ansvar för vår planet säger vi nej till en ny dator eller platta men det blir förmodligen som med våra telefoner (de är ganska gamla men fungerar fortfarande alldeles utmärkt). För att tvinga oss att köpa nya telefoner slutar program (appar) helt enkelt att fungera. Till exempel Mobilt BankID, Instagram och Facebook fungerar inte längre på våra gamla telefoner. Visa appar saknar man inte men Mobilt BankID är viktigt.

Skriver jag till Mobilt BankID med ett klagomål är reaktionen noll. Protesterar 18000 kunder (så många fick köpa ny telefon) framför deras dörr är förändringen inte långt bort.
Det är som med Marine Warehouse och Budget Marine som behandlar sina kunder illa (se tidigare inlägg). Vi är bara en liten kund så de bryr sig inte när vi klagar men om alla båtägare här bojkottar dessa företag kommer förändringen snabb eftersom det börjar kännas i plånboken för dem.

Frågan är bara hur?

Vi hörs nästa vecka!

(med tack till George Monbiots, monbiot.com, artiklar i 'The Guardian')

m

s1

mn
Comments
Vessel Name: Bengt
Vessel Make/Model: Bruce Roberts 44 offshore
Hailing Port: Wallhamn, Sweden
Crew: Elisabeth and Wim
About:
Vi är Wim och Elisabeth, båda i 50-års ålder som träffades vintern 2011. Tillsammans har vi sex barn. Segling, havet och öar är det som lockar oss. Hamnar undviker vi så mycket som möjligt. Vi ligger helst på svaj. [...]
Extra:
Vem är Bengt? Bengt är en Bruce Roberts 44 Offshore som byggdes av Bengt Matzén i Stockholm mellan 1987 och 2001. Bengts dröm var att segla jorden runt men det blev aldrig av. Vi köpte båten av hans dödsbo och gav den namnet som en hommage till honom. Bengt är byggd i stål och [...]
Social:
Bengt 's Photos - Bilder (Main)
Photos 1 to 12 of 12
1
AEbelö, denmark
Bohuslän, sweden
Langör, samsö, denmark
The doghouse
new rudder
Bohuslän, sweden
upp the mast
plattform
AEbelö, denmark
Dyvig, denmark
björnholmen
Avernakö, denmark
 
1
50 Photos
Created 14 November 2019
20 Photos
Created 4 November 2019
1 Photo | 2 Sub-Albums
Created 17 September 2019
1 Photo | 2 Sub-Albums
Created 17 September 2019
1 Photo | 9 Sub-Albums
Created 17 September 2019
1 Photo | 9 Sub-Albums
Created 17 September 2019
1 Photo | 9 Sub-Albums
Created 17 September 2019

Om oss

Who: Elisabeth and Wim
Port: Wallhamn, Sweden

Här är vi idag