Borta med Bengt

01 December 2019 | Pacific
29 November 2019 | Panama
17 November 2019 | Panama
15 November 2019 | Panama
15 November 2019 | Panama City
13 November 2019 | Panama-City
13 November 2019 | Pacific
10 November 2019 | Shelter Bay Marina, Panama
08 November 2019 | Panama
08 November 2019 | Panama
08 November 2019 | Panama
08 November 2019 | Panama
04 November 2019 | Colon, Panama
04 November 2019 | Colon, Panama
04 November 2019 | Colon, Panama
30 October 2019 | Shelter Bay Marina
30 October 2019 | Shelter Bay Marina, Panama
28 October 2019 | Karaibiska havet

Veckan som har gått!

08 November 2019 | Panama
Wim van Blaricum
Bild: Istället för vakthund!

Söndag 3 november 2019, Shelter Bay Marina, Panama

Nu har vi varit här ett par dagar och vant oss vid att ligga i en marina igen. Sist vi låg i en småbåtshamn var Marina Lanzarote för mer än ett år sedan. Det är ganska lugnt för tillfället. Den stora rushen har inte kommit igång än. Säsongen för kanalgenomfarten ligger i januari-mars eftersom orkansäsongen i Stilla Havet inte slutar förrän i april då de flesta börjar överfarten till Polynesien. Här ligger inte många vi känner men ’Baloo’ (från Curacao) ligger här. Vi träffade också ett dansk par som ligger här med sin båt och som ska vidare till Stilla Havet. Varje dag simmar vi i poolen, böcker kan vi ta och lämna i biblioteket och det finns även en ’cruisers workplace’ där man kan jobba på sina projekt. De flesta båtar som ligger här är amerikanska. På VHF-nätet, klockan 8 på morgonen på kanal 77, annonseras mängder med aktiviteter. Allt från ’lär dig spela domino’ till ’yoga’ och ’jam session’. Vi får lite ’dagis’ känsla.

Det är mycket som ska fixas här i Colon innan vi ska igenom kanalen så vi började med ’listan’ dagen efter vi kom fram. Stagseglet lämnades in hos segelmakaren för reparation och gasflaskan lämnades in på kontoret för fyllning. Att gå igenom kanalen kräver lite jobb eftersom vi bestämde oss för att ’göra det själv’ och inte hyra någon agent. På så sätt sparar vi 400 USD. Linor och stora fendrar hyrs av Stanley Scott för 120 USD. Han lämnar här i marinan och hämtar på andra sidan. Hela kanalgenomfarten börjar med att man fyller i formulär 4405-I och ansöker om mätning. Sedan ska det ringas för att få bekräftat tiden de kommer att mäta upp båten. Vi trodde att det skulle göras i fredags men på grund av de många röda dagarna den här veckan blev det inte av. Vi ska ringa igen på söndag. Personalen på marinas kontor är mycket trevliga och hjälpsamma och ringer gärna dina samtal. För oss kostar det nämligen 17 kronor per minut från den svenska telefonen. Sedan ska man till City-banken och betala cash. Den ligger i Colon och chauffören till shuttle-bussen kör en dit. Sedan tar man en taxi till 4-Alto. Efter det ringer man och får en tid för genomfart. Den kan ändras och man kan ha önskemål. Vi ska ha vännerna från ’Luna Mare’ som linehandlers och de ligger redan på andra sidan så lite framförhållning vill de allt ha, de ska hinna ta sig hit med bussen. De är tre personer så därmed har vi uppfyllt kravet om fyra linehandlers (den fjärde är Elisabeth). Skönt att slippa hyra (100 USD p/p) folk eller att få okända personer.

Vi har åkt med shuttle-bussen till 4-Alto som är det stora shoppingcentret i Colon. Det är också ’säkert’. Staden Colon är inte så säkert och man ska inte dit om man inte behöver det, dessutom alltid med taxi. För många år sedan gick jag igenom kanalen. Då ankrade man på ’the flats’ som då var ankarplatsen vid Club Nautico på Colon sidan. Man gick helt enkelt till de olika kontor och fixade genomfarten. Det krävdes inte heller några tusentals dollar. Min genomfart kostade 37 USD och det hela gick på en dag med en 24 fots båt som inte klarade av mer än fem knop. Man hade egna linor och fendrar. Nu finns krav på linor med 22 mm diameter. Vem har så stora pollare? Vi gick igenom kanalen utan problem och utan ståhej. Nuförtiden görs det problem av allting. Det gäller inte bara kanalen men också vissa överseglingar. De till Nya Zealand eller till Sydafrika till exempel är kända för att vara ’jobbiga’. Klart de blir jobbiga om man redan har bestämt sig för att de är jobbiga. I början av 80-talet navigerade man med hjälp av sextant, papperssjökort och DR och vi seglade inte vilse för det. Dagens seglare har tillgång till ofantlig många hjälpmedel men saknar kanske erfarenhet eller tillit som inte blir bättre tack vara all ’information’ på internet och bloggar i ’jag vet vad jag pratar om’ stilen.

I 4-Alto finns det mesta bland annat en stor ’Rey’ supermarknad. Priserna på matvaror ligger på ganska hög nivå fast billigare än på Aruba, förutom frukt och grönt som är hyfsat billiga och dessutom lokala och färska. Det var vår första latin-amerikanska upplevelse och det var en riktig kulturkrock. Kaos överallt, bilar som kör tutande hit och dit, dessutom hur många som helst. Musik överallt, högljudd därtill. Massor med folk. Kommer man från en ensam ankarplats i Aruba får man allt vänja sig men … alla är så vänliga och hjälpsamma. Det gäller båda folk som jobbar i affärerna och de man frågar och möter.

Som sagt är det en del röda dagar i veckan. Allahelgona (dödens dag) firas här och för att hedra de döda är det förbjudit att sälja alkohol i både affärer och restauranger i 24 timmar natten lördag till natten söndag som är ’independence day’ från Colombia och måndag är flaggdag/Panamadag. Polisen har varit runt på bryggorna och kollat om alla gästbåtar har en gästflagga. Det blir böter annars. Som tur är hade Elisabeth sytt en fin Panama-flagga. Affärer och byggnader är pryda med flaggor och banderoller. Även om Panama-flaggan är snygg, ritat av presidentens son för många år sedan, så undrar man om allt det där är spontant är påtvingat. Tisdag är Colon-dag och då är man också ledig. Sedan blir det ’independence day’ från Spanien i slutet på månaden. Det firas också en del judiska helgdagar som firas så man ska passa sig när man ska handla eller gå till banken.

Första natten försvann katten ut i djungeln och kom inte tillbaka. Vi gick runt och kollade, ropade och frågade tvätt-tanten som sköter om ställets katter men ingen Obama inte. Nästa dag kom han spatserande tillbaka och skulle ha mat. Sedan sov han i många timmar.
Eftersom det regnar mest hela regnar hela tiden är det svårt att få tvätten torr. Regnperioden varar till december men då är vi redan långt borta. Vi fick vår cruising-permit och hämtade seglet hos segelmakaren. All betalning sker på kontoret. Vi gick till bunkringsbåten och fyllde på våra fyra dunkar med diesel, kostar runt 9 kronor per liter. Betalning sker också här innan på kontoret.

Lördag hade vi Bob och Anne från ’Baloo’ på middag. Bob hade vunnit Halloween-kostym tävlingen, utklädd till Ceasar, i fredags så han skulle hämta sitt pris i restaurangen denna kväll. Vi följde med honom som hans entourage, komplett med musikinstrument. Till vår förvåning bjöds det på middag och drinkar. Eftersom det var ’dödens dag’ blev det inte serverat alkohol men Bob fick en väska med vin med sig ’for on the boat’. Alla i personalen ville ta kort på sig med Bob som villigt ställde upp. Efter två middagar var vi proppmätta så efterrätten fick väntas till söndagens elvakaffe.

Vi kollade vindrodret och tyvärr var hela roderbladet och infästningen borta (se bild). Vi måste ha seglat på något stort på vägen hit. Det är så mycket skräp i havet så man vet aldrig. Vi seglade förbi en del stora stockar och annat flyttande material. Bengt är ’made of steel’ och där är vi väldigt glada för. Vi hade just köpt det nya roderbladet så det känns inte särskilt roligt att ha tappat det. Niohundra dollar som försvann i vågorna. Vi ska skriva till tillverkaren och försöker få det reklamerat men kommer inte att köpa reservdelar den här gången men fortsätter utan vindroder. Det blir alldeles för kostsamt, dessutom fungerar autopiloten bra. Tillverkaren till vindrodret finns i Argentina så vi kanske ska hälsa på honom när vi ändå är där nästa år. Som tur är har vi nu släpgeneratorn som tillsammans med vindgeneratorn producerar mycket ström så vi klarar strömförsyningen till autopiloten.
För att få bort röret fick jag ner in i vattnet och banka lite på det medans Elisabeth tryckte ner det ner genom lagerna. Grannen kom upp och varnade oss: ’There are crocodiles here you know’. Som tur var jobbet fort gjort och inga krokodiler syntes till. Enligt grannen finns det två här, en stor på 4 meter och en mindre. De brukar simma bakom båtarna. Det blir inga mer bad här!

Elisabeths telefon, som vi använder som väckarklockan, ställde om sig själv så vi vaknade en timme för sent i söndagsmorgon så vi fick ingen tid till mätning av båten idag heller eftersom vi ringde för sent. Vi försöker igen på måndag.

Söndagskväll gick vi till sailors potluck barbeque som halls varje söndag.

Vi hörs nästa vecka!
Comments
Vessel Name: Bengt
Vessel Make/Model: Bruce Roberts 44 offshore
Hailing Port: Wallhamn, Sweden
Crew: Elisabeth and Wim
About:
Vi är Wim och Elisabeth, båda i 50-års ålder som träffades vintern 2011. Tillsammans har vi sex barn. Segling, havet och öar är det som lockar oss. Hamnar undviker vi så mycket som möjligt. Vi ligger helst på svaj. [...]
Extra:
Vem är Bengt? Bengt är en Bruce Roberts 44 Offshore som byggdes av Bengt Matzén i Stockholm mellan 1987 och 2001. Bengts dröm var att segla jorden runt men det blev aldrig av. Vi köpte båten av hans dödsbo och gav den namnet som en hommage till honom. Bengt är byggd i stål och [...]
Social:
Bengt 's Photos - Bilder (Main)
Photos 1 to 12 of 12
1
AEbelö, denmark
Bohuslän, sweden
Langör, samsö, denmark
The doghouse
new rudder
Bohuslän, sweden
upp the mast
plattform
AEbelö, denmark
Dyvig, denmark
björnholmen
Avernakö, denmark
 
1
50 Photos
Created 14 November 2019
32 Photos
Created 4 November 2019
1 Photo | 2 Sub-Albums
Created 17 September 2019
1 Photo | 2 Sub-Albums
Created 17 September 2019
1 Photo | 9 Sub-Albums
Created 17 September 2019
1 Photo | 9 Sub-Albums
Created 17 September 2019
1 Photo | 9 Sub-Albums
Created 17 September 2019

Om oss

Who: Elisabeth and Wim
Port: Wallhamn, Sweden

Här är vi idag