Bild: Handlandet tar aldrig slut.

Söndag 10 november 2019,

Måndagen fick vi äntligen besök av en 'Ad-measurer'. Han skulle komma vid niotiden men dök inte upp förrän vid tolv. En trevlig kille som gick snabbt igenom alla papper och förordningar. Det vi hade missat var en signalhorn. Vi har två som man blåser själv i men det blev inte god-känd. Det ska vara en med tryckluftsflaska. Den får vi skaffa oss om inte våra linehandlers tar en med sig.
Bengt mättades upp och totalt är han 49,05 fot (14,7 meter). Upp till 50 fot betalar man 800,- USD för genomfarten. Över 50 fot blir det nästan två gånger så dyrt. Vi har också fått vårt SIN (Ship Identification Number) som är vårt registrerings nummer vid kanalbolaget så om du köper Bengt i framtiden har du redan allt klart för Panamakanalen.
Förutom att det kostar en del behöver man också ha 3 linehandlers (Elisabeth är den fjärde) som ska sova över en natt och som man ska ge mat och dryck. Lotsen (advisor) ska ha tillgång till toalett, få drickor ur obrutna flaskor och få mat. Fendrar och linor (4x22 mm/125 fot) är man tvungen att hyra till en kostnad av 120 USD. Eftersom vi inte använder en agent betalar vi, utö-ver kanalavgifterna, en buffert på 891 USD som vi får tillbaka ett par veckor efter genomfarten. Den är till för att täcka oväntade kostnader. Hela genomfarten sker på två dagar. Första dagen går man igenom de första slussarna och ankrar eller lägger till vid en boj på Gatun sjön. Andra dagen går man igenom den grävda kanalen till de andra slussarna och sedan är man ... i Stilla Havet.

Båda slussar har webkamera:
https://www.pancanal.com/eng/photo/camera-java.html
https://www.pancanal.com/eng/multimedia/index.html

Kanalkostnader:
Genomfart 800
Mätning 54
Säkerhetsavgift 130
Buffert 891
Totalt 1875 USD


Idag, tisdag, är den sista helgdag av fyra, nämligen Colon-dagen. Den firas bara i Colon och har att göra med frigöringen från Colombia.
Vi gick en promenad i området. Marinan ligger mitt ute i ingenstans och djungeln börjar där marinan slutar. Det finns ganska många övergivna byggnader i djungeln som långsamt men sä-kert försvinner och blir djungel igen. Det är enormt fuktigt och glasögonen immar igen direkt. Vi försökte hitta vrålaporna som håller till här. De hörs vråla hela kvällen. Vi såg en i ett av träden men det gick inte att komma nära.

Lite jobb blev det också: mera tvätt och städning och vi bytte ut ankarsvirveln mot en vanlig schackel. Vi har en icke roterande svirvel som hade böjd sig och bultarna var rostiga. En sådär rostfri roterande svirvel har vi tre av ombord men jag litar inte på de. Det är en 10 mm bult som håller ihop hela grejen som dessutom snurrar runt sig själv.



Uddevallabron i Panama


På onsdagseftermiddagen tog vi oss till Citybanken för att betala kanalavgiften. Färden gick genom staden som är mycket nergången, smutsig och skräpig. Mängder med bilar och folk, här ska man inte gå runt en mörk kväll. Shuttle-bussen släppte av oss och besättningen på den tyska 'Antje' framför banken där vi blev visiterade och fick visa våra väskor. Två väktare med stora pistoler och skottsäkra västar släppte sedan in oss på banken. Betalningen gick fort och en kvart senare stod vi på gatan igen, 19 000,- kronor fattigare. Vi tog en taxi till 4-Alto och hann med lite handling innan shuttle-bussen åkte tillbaka till marinan.
På kvällen gick vi på 'happy Hour' vid grillen (bring your own) och fick låna Norberts ('Antje') telefon som har ett lokalt SIM-kort och ringde till bolaget för at få en dag för genomfarten. Det blev måndag 11 november, samma dag som 'Antje'. Väl tillbaka på båten mejlade vi både lin-uthyraren och Paul från 'Luna Mare'. Vi använder helst inte telefonen eftersom samtal kostar drygt 17 kronor per minut plus en avgift på 6,50 kronor per samtal. Många köper ett lokalt SIM-kort men samtal till Sverige blir inte billigare för det. Det är internet folk vill ha men vi använder det så lite att det inte är värt pengarna. Här i marinan kostar internet 2 USD om dagen så vi köper det när vi vill ringa eller kolla posten och uppdaterar bloggen.
Varje kväll simmar vi i poolen när solen går ner.

Torsdag levererades Linor och fendrar. Stanley kom förbi på morgonen och fick betalt för sina linor och fendrar. Sex stora klotfendrar och tre linor lades på båten när vi var och handlade på eftermiddagen. Tyvärr en lina för lite så Stanley får komma och lämna en till. Dagen innan ge-nomfarten måste man ringa bolaget igen för att få bekräftelse och en tid när 'lotsen' kommer ombord. Det sker på 'The flats', ankarplatsen utanför marinan. Paul, Marion och Katharina (inte fransmannen alltså) kommer på måndag vid lunchtid och då börjar kanaläventyret.
Vi har handlat och handlat så nu kan vi segla två varv jorden runt utan att köpa en enda konservburk till. På kvällen fick vi ta isär toapumpen och göra rent den, Ett riktigt skitarbete.

Fredag skulle vi tvätta bäddmadrassen men då gick strömmen så vi fick vänta med det. Vi gick igenom motorn istället och kollade kylvatten och oljan. Uppsamlingstanken läckte igen så jag lagade en del pytte små hål med epoxi. Får se om det hjälper. Tanken är den där allt (lilla länspumpen, grå och svart vatten) avloppsvatten rinner in i innan det försvinner ut i havet.
Vid tretiden kom strömmen tillbaka och vi tvättade den i två delar klippta bäddmadrassen sedan gick vi och badade i poolen. En varm och solig dag idag, ganska ovanligt, så det kändes skönt att simma runt lite och tjöta med de, ovanligt många, andra seglarna som hade samma tanke som vi.

En ny granne fick vi också. En amerikansk båt 'Tidal Dancer' med ett trevligt par ombord, han från USA liknar Rolf Lassgård och hon från Tahiti. De hade även en stor vovve med sig som Obama tittade med stora ögon på men 'Duke', som hunden heter, är snäll och rädd för katter. De ska genom kanalen på fredag och sedan segla till Tahiti för att besöka släkten.



Julen har börjat


Vilket bröd?


Lördag tog vi shuttle-bussen till mataffären för sista gången. Det blev mest färskvaror och bröd som inhandlades. Jag har tyvärr fått en sådan jobbig myggbett på armen som blev inflammerat och hela underarmen svullnade upp inom en dag. Efter konsult med Antje, sjuksköterska, blev det antibiotika och Fucidin salva. Otroligt varmt och fuktigt men inget bad i poolen för mig. Elisabeth simmade runt och runt och plaskade glatt i det sköna svalkande vattnet. Mycket tjöt med andra seglare om kanalen.
Söndag kändes såret lite bättre, svullnaden har gått ner lite men det ser inte bra ut än. Mera piller! Vi ringde till kanalbolaget och det verkar som om vi ska igenom på måndagskväll. Matlagning för de tre linehandlers som kommer imorgon vid lunchtid. De sista tvättmaskinerna kördes varefter vattentanken fylldes på. Plock inne i båten. Klar för avfart!




Vi hörs nästa vecka från 'andra sidan'.