När man ligger för ankar vid en ö som Isla Chapera händer det inte särskilt mycket. Vi badar, läser, fixar på Bengt, löser korsord och ror in till stranden för att bada, promenera och leta efter snäckor. Här är få båtar så inte mycket umgänge. Man lever i sin egen lilla värld. Ingen internet och telefon.
Bengt fick sig en välbehövligt städning av akterruffen. I den här fuktiga klimaten blir det lätt mögel så det gäller att hålla efter den med vinäger. Eftersom vi har alla våra böcker i akterruffen blir det dammig med. Alla böcker åkte ut i sittbrunnen och skakades av. Hyllorna gjordes rent, hela sängen åkte ut på vädring i solen. Det brukar regna varje dag här, ofta med åska, så när solen lyste passade vi på att vädra allt. Måndag var morsdag här i Panama så det var en del båtar som kom hit över dagen men när solen gick ner var vi själva igen. Skönt att kunna gå runt naken på båten och bara hoppa i vattnet utan att behöva tänka på grannar.
Termostaten vill inte funka bra. Den stänger inte av oavsett hur kallt det är i kylskåpet. Sedan dröjer det innan den går igång men sen går den oavbrutet. Kallt blir det men det är inte bra för batterierna. Kylen drar 3 Ampere i timmen. Vi ska ändå tillbaka till Panama City senare så vi kommer att besöka Friomax, där vi köpte den, igen och prata med dem.

Tisdagsmorgon monterade vi motorn på jollen och åkte efter Bob och Ann till andra sidan ön för en snorkeltur. Bob hade sett Manta rockor där som han ville visa oss. Tyvärr fanns de inte kvar men vi såg mängder med fisk i alla de sorter och storlekar. Även om vattnet var lite grumligt, det strömmar en del här, fanns det mycket att titta på. Enorm stora stim av småfiskar simmade runt en när man bara drev och inte rörde sig, tog man tag i en sten på botten och hängde kvar kom de väldigt nära ansiktet. Underbart! Det finns mängder med fisk runt öarna, havet 'kokar' ibland. Även om snorkelturer i Västindien bjuder på mer färg, klarare vatten och korall är det i Las Perlas mängden fisk som man blir imponerad av.
Kylen verkar gå lite bättre nu när vi la termostaten inne i den men den vill fortfarande inte stänga av sig. Watermaker har slutat göra vatten. Vi har haft en del mejlkontakt med både supporten i USA och den lokala mekaniker Kenny. Marine Warehouse kan levererar delarna inom ett par dagar från Miami. Ben, supporten från Spectra, är mycket bra och har gett oss tips och idéer. Det finns inga mobilmaster här, ingen internet, men vi kan skicka mejl med hjälp av radion som fungerar väldigt bra. En offert har skickats till vår vanliga mejl. Förhoppningsvis har vi internet på torsdag så vi kan betala den och får den skickat till kontoret som Marine Warehouse har i Las Brisas.

Onsdag flyttade vi oss till Isla Bayoneta. Vi tog den grunda passagen ut ett par timmar efter lågvatten. Det är fullmåne så det är en stor skillnad mellan hög och låg vatten (4 meter). Elisabeth stod i fören för att spana efter grund och stenar. Minsta djupet var 3,7 meter 2 timmar efter lågvatten. Ganska klart vatten och Elisabeth såg ett par stora Manta rockor under oss. Vindstilla så motorgång. Watermaker gick bra den här gången efter att vi spolade den med havsvatten i en timme. Enligt Ben kunde det vara smuts i ventilerna som gjorde att den inte kunde få upp trycket. Efter en stund kom den igång och funkade hyfsat bra i ett par timmar.
Här vid Isla Bayoneta ligger vi helt själva. Öarna här är små med många vikar som påminner om västkusten norr om Uddevalla. Träden växer fram till vattnet. Vackert!

Torsdag hade vi tänkt oss ta en upptäckningstur med jollen här på Isla Bayoneta men när vi öppnade motorluckan för att rengöra gråvattentanken kunde vi konstatera att vi hade saltvatten nästan upp till durken. Gråvattenpumpen back hade lagt av igen och vi hade inte stängt kranen när vi körde watermakern igår. Vattnet försvann fort men gråvattenpumpen ville inte gå igång. Vid mätning kom det fram att vi inte hade ström till den längre. Felsökning gav inga resultat, eftersom vi inte hittade var felet var, så en ny kabel drogs fram till pumpen som nu funkar alldeles utmärkt. Det tog 3 timmar att fixa detta och städa upp efteråt. Sedan bad och lunch innan vi tog upp ankaret för att träffa Neill och Heidi vid Isla Viveros. Heidi fyller år imorgon så vi ville gratta henne.
Vi tog upp ankaret vid halv två, tre timmar efter låg vatten, och gick långsamt för motor mot sundet mellan Isla La Mina och Isla Viveros. På vägen ville Elisabeth fiska. Som skrivits innan 'kokar' havet här av hoppande fiskar och fiskande pelikaner. Elisabeth slängde ut paravanen och ett par minuter sedan hade hon napp och fick upp en fin makrill-liknade fisk på kroken (en Fez Sierra Panama eller Wahoo). Vi brukar inte fiska men nu hade vi inga färskvaror kvar så fisken blir ett fint tillskott till menyn. Just innan vi kom till den trånga och grunda passagen mellan öarna var fisken omhändertagen. Elisabeth ägnade sig åt sjökortsläsning och jag styrde Bengt dit hon sa. Mängder med sten, grund och rev på sjökorten vi har. Det var nästan högvatten så vi hade tillräckligt med vatten under Bengts köl. Väl ute i viken på andra sidan kunde vi öka farten och ta oss till ankarplatsen bakom Isla Viveros där vi ankrade bredvid 'Artemis'. Jag tryckte på fel knapp så istället för att stänga av dieselpumpen satt jag på avloppspumpen. Efter ett tag började diesel rinna ut på golvet. Dagtanken hade överfyllts. Det var bara att städa upp sörjan, bada och sedan ro över till Neill och Heidi för en kopp gott kaffe. På holländska: 'bakkie troost'.
Tillbaka på Bengt skulle jag skicka Neill ett mejl med info om vår termostat så han kunde leta upp en bruksanvisning på nätet. Mejlen skickas via radion men vi fick ingen förbindning med Panamas sändare. Inte så konstigt för på akterdäcket låg antennen. Den dyra kevlar-förstärkta kabeln hade gått i två bitar.

Fredag började självklart med reparation av antennkabeln. Elisabeth skickades upp i masten för att dra en ny lina och klippa av kabelstumpen som satt kvar. Som tur var fanns inga skador på resten av kabeln så den hissades upp igen. Den är också tillräckligt långt (12 meter från tunern). Efter det svettiga arbetet, solen gassade redan på den blåa molnfria himlen, var det dags för bad och kaffe innan vi blev upplockade av Neill och Heidi före en promenad över ön till strandbaren på andra sidan. För många år sedan köptes ön av ett företag som ville göra hela ön till ett lyxig resort med stora fritidshus för de rika. Det finns även en liten gästhamn. Priserna var förmodligen i högsta läget så det blev inte mer än ett par stycken hus som står mellan de obebyggda tomterna. Strandbaren/resort var fin och lyxig men med bara ett par gäster. För övrigt finns , förutom de som jobbar här, inte mycket folk på ön. Det är mest på helgerna folk kommer med färjan från Panama City. Vi firade Heidis födelsedag med kall öl och god mat. På kvällen var vi bjudna på middag på 'Artemis' så vi rodde över med ballonger sjungande 'Ja mår hon leva'. Elisabeth hade gjort en liten Heidi i present och vi hade med oss efterrätt. Det blev en trevlig kväll med god mat.
Eftersom vi hade lite internet beställde vi reservdelar till vår watermaker och en ny 'röd' låda till kylskåpet. Den röda lådan kostar oss 175 dollar jämfört med Isotherms pris på 3061,- kronor. Kabeln som kostar 857,- i Sverige får vi för 27,50 dollar. Man undrar varför det är så när man vill köpa sakerna direkt från tillverkaren. Vi hade samma erfarenheter med till exempel de nya bladen till vindgeneratorn som kostade mer direkt från tillverkaren än i en affär på andra sidan jorden.
Sedan är det inte alltid lätt att få tag på reservdelar. De ska oftast beställa utomlands och det tar förutom tid också många dollar. Exempelvis har vi för det mesta pumpar från märket 'Whale' som inte säljs här i Panama. Här är det amerikanska 'Shureflow' som gäller och de har naturligtvis inte samma sorts pumpar (framförallt har de andra avloppspumpar). Båtaffärerna säljer då inte delar till 'Whale' pumpar heller. Alltså måste de beställas i USA (om man har tur) eller i England (som är dyrt och krångligt med tull o.d.). Vi har träffat många seglare här i Panama som väntar på paket med reservdelar. En del paket 'försvinner' eller skickas någon annanstans. Paul och Marion från 'Luna Mare' väntar till exempel på ett paket från Tyskland som har skickats med DHL. Enligt DHL är paketet på ett visst ställe i Panama men när Paul åkte ditt var det inte där. Det har gått många veckor och fortfarande är paketet 'borta'.

Lördag ägnades åt brödbak och underhåll av sittbrunnen. Elisabeth bakade bröd och jag målade sittbrunnen efter att ha tagit bort en del nåtning som hade blivit mjukt i solen. Hålen fylldes med spackel och sedan lades ett lager vitt lackfärg över allt. Hoppas det håller ett tag. Inte roligt när gäster (och vi) får svart sikaflex-klet på kläderna. Även om det är tredje advent imorgon blev det 'sol och bad' för våran del. En mycket varm dag igen.
På eftermiddagen rodde vi över till 'Artemis' för kaffe. De ska åka imorgon medans vi ligger kvar tills på tisdag då vi måste vänta på räkningen från Marine Warehouse som vi måste betala. För det behöver vi internet som finns på strandbaren på andra sidan ön. Sedan seglar vi vidare till en annan pärla i den här ögruppen innan det är dags att segla tillbaka till Panama City för att hämta paket och få watermakern reparerad. Vi hoppas nu att det inte blir fler saker som går sönder så vi kan njuta av seglingen till Chile.

Söndag var åter en varm och solig dag. Tvätt och städdag. Lite underhåll blev det också. Toalettsitsen fick lite ny färg, elementskydden och SSB-antennen snyggades till. Sent på eftermiddagen monterade vi motorn på jollen och tog oss till den halv förfallna bryggan som är 'gästhamn' för att skölja tvätten vid vattenkranen på land. Vi var lite sena och sandflugorna (no-sees eller no-nos) var redan på jakt. De här flugorna är mycket små men byter som en fullvuxen mygga och bettet kliar fruktansvärt.
Vi träffade Neomar, en trevlig kille som jobbar på ön. Han ville sälja oss diesel och pratade på på spanska med några ord engelska inblandade. Vi svarade på engelska med ett par ord spanska inblandade, det gick ganska bra. Allteftersom jag rörde på mig för att inte bli biten. Elisabeth sköljde tvätten och fick av och till hälla vatten på sina ben för att hålla sandflugorna borta. Tvätten blev sköljd i rekordtid. Efter ett 'hasta luego' åkte vi tillbaka till Bengt för bad och insmörjning av benen.
När ni har läst detta är ni helt uppdaterade 😉. Vi har inte haft tillgång till internet så mycket så det har dröjt ett tag med blogg uppdateringen. När vi lämnar Panama blir bloggen uppdaterat via radion och kommer då inte att visas på Facebook. Efter tisdag seglar vi vidare bland öarna tills vi har fått bekräftelse att våra delar har kommit till Marine Warehouse kontor i Las Brisas. Sedan blir det åter storstan i en vecka eller så men därefter seglar vi iväg. Det lär bli ett stilla julfirande på Stila Havet.






Artemis från Bengts mast