Borta med Bengt

En resa

Paradise Las Perlas, del 2

Söndag 29 december 2019, Isla Chapera, Las Perlas, Panama

Efter frukosten på måndagsmorgon tog vi upp ankaret och gick för motor ner till Isla de Cañas som ligger ett par sjömil längre söderut från Isla Espíritu Santo. Vi är fortfarande på ostsidan av Isla del Rey, den största ön i Las Perlas. Här ska det ligga en liten by där vi kan handla frukt, ägg och lök. Artemis ligger också här.
På eftermiddagen åkte Neill, Heidi och Elisabeth i land till den pyttelilla byn där det fanns en affär som hade några få artiklar. Båtarnas kockar var ute efter färsk frukt och efter ett tag försvann två små barn ut på jakt. De återvände med en bananstock, papaya, en spann lime och pomelos. Vi köpte även ägg och Jams. MUMS! Barnen fick utöver betalning till affären, pappa o farfar, en liten peng. För den skulle de bära bananerna ner till dingen och sedan hjälpa oss putta ut den. Så gulliga. Elisabeth hamnade även i samspråk med byns gamla fiskare, speciellt en tandlös gubbe var så go enligt henne.
På kvällen var vi bjuden till Artemis på 'kaffe'. Mysigt!

På tisdag, julaftonsmorgon, rodde vi in till stranden för att leta efter färskvatten eftersom Elisabeth hade hört ett porlande ljud från en bäck från båten. Vi hittade ett litet vattenfall där vi duschade och tvättade. Ett underbart ställe!
Vid tolvtiden, ett par timmar innan högvatten, blev vi upphämtade av Neill och Heidi för en liten expedition upp för en flod. Floden är inte kartlagd, grund och salt men vi trodde att någon gång måste den ju bli söt så vi fortsatte hela vägen uppför den, ett par sjömil, tills vi hörde ljudet av en fors. På båda sidor av floden fanns tättväxande mangrover så vi spanade efter krokodiler. Elisabeth hade med sig en lång pinne ifall en skulle bli alltför nyfiken men som tur var fanns det inga krokodiler i floden. Den blev så småningom mycket grund och smal och den sista biten till forsen fick vi paddla. Väl framme badade vi länge i det svala vattnet. Även här, mitt i djungeln, hittade vi skräp (pizzakartonger??). I de djupare pölarna fanns små fiskar som nyfikna nafsade på en. Vi har blivit riktigt goda vänner med Neill och Heidi som, liksom vi, gärna går utan kläder. Det är härligt att gå runt naken. Efter fika med kaffe och brownies paddlade vi tillbaka en bit innan motorn fick göra jobbet igen.
På kvällen kom Neill och Heidi över på 'kaffe'. Vi hade lite glögg kvar och Elisabeth hade gjort ris a la Malta. Kvällen till ära fanns inte ett moln på himlen och miljoner stjärnor syntes ovanför oss. Det blev sent!

Onsdagsmorgon, Juldagen, tog vi jollen in till stranden och gick en lång promenad. Stranden försvinner helt vid högvatten så man får passa tiderna för hög och lågvatten. Vi hittade lite fler bäckar men också mängder med skräp (till exempel Foppa tofflor i olika storlekar och färger) vid högvattenslinjen in i mangroverna. Sedan en svalkande dusch under vårt lilla vattenfall innan vi rodde tillbaka till Bengt för lunch: stekt Jam och skinka. Otrolig varm dag så vi stannade mest inne i Bengt. Elisabeth tog fram sitt julpussel, Amsterdam, på 1000 bitar. Det tar upp hela bordet. Efter en kopp kaffe hos Neill och Heidi rodde vi in till vattenfallet igen för en dusch i det svala vattnet. Sandflugorna är en riktig plåga här och jag, Wim, har blivit biten många gånger. Myggmedlet verkar inte bita på dem. Vi fick ett tips från Antje att använda olja, såsom olivolja eller barnolja, eftersom flugorna är så små att de in kommer igenom oljelagret. Vi får testa det.

Torsdag, Annandag Jul, rodde vi förbi Artemis för att säga hejdå för denna gång. De skulle till Isla Viveros och strandbarens internet för att beställa saker och delar som kompisar tar med sig nästa månad. De ska tillbaka till Panama innan Nyår. Vi rodde in till vårt lilla vattenfall och tvättade lakan, handdukar och oss själva. Tillbaka på Bengt åkte ankaret upp och tog vi oss för motor de få sjömilen norrut till Isla Espíritu Santo. Planen är att vara tillbaka i Panama City innan Nyår. Vi behöver köpa en ny 'svart' låda till kylen och får watermakern reparerad. Dessutom hade vi tänkt köpa en solpanel till.

Fredag började, för ovanlighetens skull, med en svalkande nordlig bris. Elisabeth fortsatte med sitt pussel och jag kollade motorns drivremmar. Jag hittade en spricka i en av dem så jag bytte båda, ganska slitna remmar, som driver färsvattenpumpen och generatorn. Remmen till den andra generatorn togs av, kontrollerades, och spändes åt ordentligt vid återmonteringen. Tur att man har lite reservdelar ombord. Eftersom motorn inte är tillgängligt framifrån blev det lite arm-akrobatik innan bultarna till generatorerna hittades. Varför Volvo-Penta använder olika storlekar på muttrar och bultar (fram 16, back 18) är för mig en gåta. Det blir bara jobbigt att leta efter hylsnycklarna som ligger bredvid en på golvet. Eftersom det fortfarande var 'svalt' ute i den fina brisen målade jag sittbrunnssargen vit. Elisabeth var inte riktigt med på det men så länge hon fick fortsätta med sitt pussel blev det ett 'Ja'. Det blev ganska snyggt.
Sedan försvann vinden och blev det olidligt varmt så vi stannade inne och gick bara ut för att bada i det 'svala' havet.
Middagen åts på fördäck. Sedan var det dags för kvällsdoppet.

Efter frukost på lördagsmorgon åkte ankaret upp. En mycket varm dag igen så vi bestämde oss för att åka till Isla Chapera för att få lite vind och svalka ute på havet. Elisabeth fiskade och fick en fin men liten Wahoo på kroken. Efter det försvann kroken och blev det inga mer fisk. Då det är helgdag idag fanns det många motorbåtar för ankar vid Chapera. Som tur var försvann de flesta på eftermiddagen. En stor squal som gav vind och lite regn drog över. Här kom också Artemis in lite senare.
Vi simmade och gjorde delvis rent Bengts botten men fick sluta på grund av den starka strömmen. Det finns en del havstulpaner och annat 'hårt' som vi måste ta bort innan vi lämnar Panama.
Här ligger också 'Tarka', f.d. 'Tarka the Otter'. Vega nummer 1639 som Nick och Jenny Coghlan seglade jorden runt på åttiotalet. Jag träffade dem i Australien 1987 och senare i Sydafrika där vi bland annat hyrde bil tillsammans och åkte till Krugerparken. Sedan dess har vi behållit kontakten. Tarka såldes för många år sedan och seglar nu under ungersk flagga. Nick och Jenny seglade vidare på 'Bosun Bird', en Vancouver 27, till bland annat Patagonien, Japan och Alaska innan de nådde hemmahamnen Vancouver i Canada. Deras blogg finns på www.bosunbird.com. Nick skrev också en läsvärd bok om deras resa till Patagonien som heter 'Winter in Fireland'.
På bilden ser ni min 'Anna' och 'Tarka the Otter' ligga bredvid varandra i Durban, Sydafrika i 1987.
På eftermiddagen, vid dödvatten, gjorde vi rent botten igen. Nu fick vi bort de flesta av skaldjuren. Tyvärr var undersidan av kölen så pass bevuxet att jag inte fick bort allt. Vi gör ett försök till imorgon. Neill simmade förbi och bjöd in oss på kaffe så efter andra omgången dykning sjösatte vi jollen och rodde över till Artemis för 'kaffe'.

Söndagsmorgon började med brödbak och marmeladkokning. Vid elvatiden kom Neill och Heidi förbi och vi åkte i deras jolle till samma strand och snorkelställe som vi hade varit på med Bob och Anne. Tyvärr väldigt grumligt vatten den här gången men vi såg en del fisk ändå. Efter snorklingen simmade vi in till stranden och hittade några fina bambupinnar till Artemis nya solskydd. Dem tog vi på släp bakom jollen.
Tillbaka på Bengt sålde vi 20 liter diesel till Artemis, som tur var hade vi några fyllda dunkar på däck. Elisabeth stekte upp den fina Wahoofiléerna medans jag skrapade rent undersidan av kölen.
På eftermiddagen satt vi på första parkett för att kolla alla motorbåtar med mest party sugna ungdomar. Hög musik, skrik, jetskis och annat med motor där back men vid solnedgången försvann alla igen och det blev tyst.

floden

1

2

3

4

5
c5

c7

c10

c24

c25

c30

c34

c35

c36

si

anna
Copyrights: Nick and Jenny Coghlan

tarka

party


Comments