På bild: Elisabeth framför Statyerna på Påskön.

Tisdag den 17 mars 2020, Stilla Havet
Elfte dygnet: LOGG 23946 (1134), DTW 91 (3,8 knop), DOG 76
Natten var lugn, alldeles för lugn. Vinden flaxade runt lite beroende på molnen
som drev över oss. För första gången kunde vi lyssna på PolyMag nätet. Mycket
prat om restriktionerna på de olika öarna. Visa ö-grupper, såsom Cook Islands och
Tonga, har stängt sina gränser och fler följer säkert. Man undrar vart man ska ta
vägen när orkansäsongen börjar i november. Sent på natten avtar vinden till 2-3
m/s och förmår Bengt inge segla fortare än 1 knop eller mindre.

Vid sextiden startade vi motorn. Den vill inte gå igång så bra. Låg varvtal och
den skakar men efter ett par minuter är det som vanligt igen. Man undrar om den
fick en skada på en av cylindrarna när vi hade olyckan med oljekylaren i Panama.
Får se om vi hittar en mekaniker på Gambier som kan göra kompressionstest för att
se om det är en av cylindrarna. Ingen konstig rök kommer ut där bak i alla fall.
Efter ett par timmar stänger vi av motorn igen och flyter vi sakta i riktning mot
Gambier dit det är drygt 300 sjömil kvar. Seglen slår och slår och sliter. Vi har
fått laga storseglets underlik med segeltejp. Vinden är mest runt 2-3 m/s och då
går det inte fort. Som tur är har vi böcker i massor och i Bengt-affären finns
gott om toalettpapper och andra förnöjdheter. Det är bara kakorna som håller på
att ta slut.

Enligt GRIB-filerna kommer vi inte att få mera vind förrän på torsdag. Det gör
inget så länge vi kommer fram innan 31 mars. Får vi nog av allt slamrandet i
riggen startar vi motorn och kör den ett par timmar. Så fortsätter vi att segla
runt i vår egen liten värld. Runtom oss vatten så långt ögat kan se.