Rikitea, Gambier, 18 maj
18 May 2020
• Pacific
by Wim
På bild: Hallon
Måndag den 18 maj 2020, Rikitea, Gambier F44
Efter frukost hissade jag Elisabeth upp i masten igen. Det visade sig att limmet
inte hade varit helt torrt och hade runnit ner på bläcket så det blev en
beläggning. Hon skrapade och lampan lyste igen. Får se om den fortfarande gör det
ikväll.
Det här är sista lugna dagen på ett tag eftersom det kommer ett lågtryck
västerifrån med mycket vind från och med imorgon och fram till helgen.
Efter andra frukosten rodde vi iland och vandrade åt vänster förbi 'katedralen'
och upp för backen till höger mot soptippen. 'Katedralen' byggdes för många år
sedan av lokalbefolkningen som då användes som slavar av de katolska
missionärerna. Av de drygt 4000 invånare av Mangareva dog 2000 vid bygget. De var
helt enkelt tvungna att arbeta sig till döds. Kvinnor och män hölls isär och alla
var tvungna att bli 'kristna'. Onödigt att skriva att varken Elisabeth eller jag
har lust att besöka kyrkan. Vi besökte istället den sista kungens grav som står
mitt i en liten kyrka längre upp på backen. Soptippen ligger nästan fyra
kilometer bort från hamnen och det blev en svettig promenad uppför. Första biten
på betongplattor men sedan på grusväg. Skogen är gammal och väldig vacker. Det
växer allt möjligt och vi hittade bland annat hallon.
Soptippen är inte särskilt stor och det ligger inte mycket avfall på den men ändå
hittade vi en liten bit rör som vi tog med oss. Vi behöver en rörstump av 4 cm i
diameter. Vi hittade både 5 cm och 3,5 cm. Stumpen behövs för att laga
vindrodrets roderaxeln. Vi har klarat oss utan vindroder på överfarten av båda
Stilla Havet och Atlanten så vi klarar nog av en överfart till. Anledningen att
vi vill ha rodret lagat är att vi kan använda det som nödroder i fall båtens eget
roder försvinner i djupet eller på ett eller annat sätt slutar fungera.
På vägen tillbaka träffade vi på Leon som hade lunchpaus från sitt arbete med att
så grönsaker på sitt 'land'. Det han sår nu är klar för att äta i september
enligt Leon som delade, mycket snäll, sin lunchpapaya med oss. Lite längre ner på
vägen hittade vi en papaya och en pumpa. Det fanns fortfarande mängder med
pamplemousse men vi har så det räcker ett tag. De är mycket hållbara och bli bara
godare och sötare ju längre de ligger.
Väl tillbaka på 'Bengt' blev det bad, en sen lunch och vila. Vi hade gått i fyra timmar. Sedan kom Tim förbi för att låna vår mätapparat och slangarna till påfyllning av kylskåp igen. Det hade blivit fel förra gången han försökte. Vi pratade lite om vindrodret och det visade sig att han hade rätt diameter rostfritt rör liggandes på båten. Vi fick en bit men tyvärr tyckte Phil att godset var lite för klen. Biten vi hittade på tippen var däremot bra men 'Windora' ska lämna oss på torsdag för att segla till Nya Zealand så vi tar med allt dit eller till Chile så vi kan ha det fixat lite billigare än priset för en hel ny.
Efter mörkret testade vi tri-coloren och det funkade fint.