På bild: Så gör en Västkustbo.

Fredag den 16 oktober 2020, Twin Palms Yacht Club, Raroia, Tuamotus
Idag hade min pappa fyllt år om han hade varit vid liv. Han dog 2016.
Natten var orolig med squalls som gav en enorm mängd regn i fem minuter, sedan
tystnad. Vi hade just somnat när ankarlarmet pep till. Vinden hade vridit till
nord och vi hade flyttat oss mer än 30 meter söderut. Fram till och med söndag
blir det så här ostadigt men sedan lugnar det sig igen och kommer passadvinden
tillbaka.

Vi kollade facket under soffan för att se om vi kan komma åt svartvattentanken
men det går inte utan att skruva isär halva båten så vi låter det vara tills vi
hittar en annan lösning. Vi kommer att sluta använda vattentoaletten i framtiden
och köpa en 'Airhead' som är en mulltoalett. Plus är att den är miljövänlig,
behöver inga slangar och tankar, ingen utpumpning och luktfri. Minus är priset
förstås.

Vid fyratiden åkte vi in till land för att spela Kubb och tända en brasa
tillsammans med Cissi och Andreas. Det blev en mysig kväll vid elden.



Lördag den 17 oktober 2020, Twin Palms Yacht Club, Raroia, Tuamotus
För första gången sedan vi kom hit vred vinden till väst. Ett stort område med
regn flyttade sig över oss. En konversion zon har bildats mellan två vädersystem
och den ligger mellan oss och sydöstra Tuamotus. Det betyder ostadigt väder med
regn, vind från olika riktningar och squals med mycket vind, åska och regn. Vi
höll på med ankaren ett tag eftersom vi gick på ett korallhuvud när vinden vred.
Allt detta tidigt på morgonen, självklart blev det vindstilla efter allt meckande
med linor och kätting. Vi passade i alla fall på att skura sittbrunnen med
regnvatten. Tyvärr verkar det spacklet som jag använde när jag målade sittbrunnen
inte tåla vatten även om det står så på burken. Färgen lossnar och allt blir en
ända sörja. Ett till jobb som vi ska göra när vi kommer till Tahiti.

Vinden vred många gånger runt klockan och vi fick hålla på med ankaren i timmar.
Andreas flyttade vårt andra ankare, 25 kilo, ett tiotal meter framåt genom att
dyka ner och flyta det bit för bit genom att bära det. Sedan snurrade vinden runt
så ankarlinan fastnade runt rodret. Med hjälp av jollen fick vi loss linan.
'Bengt' ligger i alla fall fri från korallhuvudet som vi gick på i morse. Det har
bara 1,8 meter vatten över sig vid lågvatten . Eftersom 'Bengt' drar 2,30 meter
behöver vi hålla oss ifrån det för att inte skada korallen. 'Bengt' klarar sig
eftersom han är gjort av stål.

Vi skulle egentligen gått på krabbjakt i eftermiddag men på grund av det ostadiga
vädret, det var alldeles svart på horisonten, lät vi bli. I morgon är en dag
till.

Hela kvällen snurrade vinden hit och dit och vi hade att göra med linor och
ankare. Mitt i natten vred den äntligen tillbaka till sydöst men 'Bengt'
trasslade i sig i ankarlinan så jag fick gå och reda ut det. Sedan fick vi sova!