På bild: YASA närmar sig Fiji

Torsdag den 17 december 2020, Pakokota, Fakarava
Christians födelsedag

Igår åkte Elisabeth iland för att åka med Pakokotas minibuss till byn för att
handla. Resan kostar 1000 PF och det är cirka 20 kilometer till Rotovava. Agnès
åker in varje onsdag när båten har kommit med färskvaror. Jag stannade på
'Bengt' och meckade lite med motorn. Det är nu nästan två veckor sedan vi kom hit
och motorn har inte körts sedan dess. Självklart ville den inte starta när jag
vred på startnyckeln. Efter ett par försök togs motorhuvudet bort och lossade jag
på bränsleledningen till den första insprutaren. Motorn gick igång direkt och det
kom en fin dusch ur ledningen. Andra insprutaren betedde sig likadan, en fin
dusch diesel. Tredje och fjärde visade sig inte ha så mycket att komma med.
Problemet ligger i insprutarpumpen som förmodligen fått smuts eller vatten i sig.
Vi hoppas att Dominique kan fixa den för annars blir det dyrt. En ny
insprutarpump kostar en del.

Vi har ett par blåsiga dagar med vind av 30 knop (15 m/s) framför oss. Bra för
batterierna eftersom vindgeneratorerna snurrar för fullt. Dessutom lyser solen
nästan hela dagen. Vi har det bra men bara ett par hundra sjömil härifrån, på
Fiji, har helvetet utbrutit.

�--gruppen kommer att drabbas hårt av klass 5 cyklonen YASA som drar rakt över
öarna. Förutom att lokalbefolkningen blir drabbad av bortblåsta hus, förstörda
skördar, skyfall, översvämningar, dödsfall, flygande kokosnötter och annat som
förknippas med en orkan befinner det sig många segelbåtar i fijianska vatten.
Anledningen att många befinner sig både där och här i Polynesien är att Nya
Zealand och Australien håller sina gränser stängda. Nya Zealand, där de allra
flesta båtar brukar söka skydd för cyklonsäsongen, tillåter bara superyachts och
båtar som har varvkontrakt för minst 50000 NZD (290000 kronor). Alla andra är,
oavsett anledning, inte välkomna. Vi hade haft respekt för landet om det har
varit stängt för alla men nu mäts det med två mått och som det brukar vara får de
rika fribiljett.

Nu vet ju båda länderna hur situationen i Stilla Havet under cyklonsäsongen är,
framförallt nu när det är ett 'El Nîna' år. Detta fenomen har varit känd sedan
många månader tillbaka och även dess betydelse för vädret i framförallt den
västliga delen av Still Havet där vattnet blir varmare än normal är välkänd.
Chansen för att kraftiga cykloner ska kunna bildas är mycket större. I Polynesien
blir vattnet däremot svalare än det brukar vara och då minskar risken för
cykloner som behöver en vattentemperatur av minst 27 grader för att kunna
utveckla sig. Som i Västindien har cyklonerna blivit kraftigare också här i
Stilla Havet. Ett resultat av klimatförändringar.

Ävenså har båda länder hållit stängt för de hundratals båtarna som hade velat
segla till ett säkert ställe för att få kunna undvika cyklonerna. Bland annat vi
hade sökt tillstånd. Förra gången Fiji drabbades av en klass 5 cyklon dog drygt
40 människor och blev över 85000 hemlösa när deras hus blev förstörda.
Anledningen att de här två länderna inte släpper in oss är för att skydda den
egna befolkningen och för att man inte har den infrastrukturen för att ta hand om
oss seglare. Det verkar inte vara något problem att ta hand om ett stort
evenemang såsom 'Admirals cup', där hundratals människor har kommit utifrån,
eller annan viktig idrottsliknande underhållning. Sådana stora evenemang ökar
risken för spridning av Coronaviruset men det verkar inte landet bryr sig om.
Seglare är en lågriskgrupp som lätt kan isoleras på deras båtar under en karantän
men vi ger förstås inga pluspoäng i media såsom ett stort evenemang gör. Båda
länder tillhör de mest byråkratiska i världen där det verkar viktigare med att
regler följs än att se till enskilda människor. Självklart tillämpas regler på
ett annat sätt för de välbärgade. Man brukar kalla det för 'Eichmann
byråkratier'.
Som i det gamla Rom håller man folket nöjd med underhållning:
'Panem et Circensus', bröd och skådespel.