Borta med Bengt

En resa

Tahiti 22 januari 2021

På Bild: Bara en sjömil från ankarplatsen ligger en liten strand där vi kan gå runt utan kläder

Torsdag 21 januari 2021, Port Pheaton, Tahiti
Långvariga regnskurar på morgonen så vi blev blöta på jolleturen in i den lilla
marinan även om vi trodde att vi hade timat det bra. Uppehåll när vi åkte men
störtregn när vi kom fram bara fem minuter senare. Som tur är torkar kläderna
fort och har vi paraply med både som skydd mot regnet och mot solen (fast inte i
jollen). Vi tog bussen in till Papeete där det som vanligt var soligt väder och
gick till 'Bank de Polynésie' för att sätta i pengar på mekanikerns konto. Tyvärr
är det som i Europa, inga kontanter hanteras längre så där stod vi, suck, med
80000 XPF i plånboken. Det löser sig nog tänkte vi och gick de två kilometrarna
till Dieselelec för att betala den andra hälften för pumpen som såg fantastisk
fin ut, det är förutom trevliga också duktiga killar som jobbar där. Även
injektorerna var renoverade och fina, komplett med nya kopparringar. Vi ringde
till Dominique, mekanikern, för att berätta att vi inte kunde sätta in pengar på
hans konto. Killen på Dieselelec var tolk så att det inte blev något
missförstånd. Vi kom överens att betala förskottet kontant och gick ett par
hundrameter längre bort till en liten verkstad där vi ringde upp honom igen. Han
håller på med en båt i fiskehamnen så hans bror, också mekaniker, kom och tog
emot pumpen och pengar samt skrev ut ett kvitto. Förmodligen klart på helgen
trodde han.

Det löser sig alltid. Vi gör så med resterande betalningen med. Mycket fortare än
banköverföringar som tar minst en vecka och kostar en del också. I och för sig
måste vi ändå föra över pengar för att betala av kreditkortskulden men det är
mellan våra egna konto och kostar inget. Nu var vi hungriga, bussen från Pheaton
gick redan strax efter sju, så vi travade vidare till en supermarknad lite längre
bort och köpte oss kaffe, dricka och en god fylld baguette för en liten summa, i
alla fall om man jämför med vad McDonalds, där vi åt lunch förra gången vi var i
stan, kostade. Bussen hem gick kvart i tolv så vi avstod från en shoppingrunda
eftersom nästa bus inte skulle gå förrän vid halvtvåtiden och att kånka runt
bland bilar och affärer i två timmar till hade vi ingen lust i. Vid
busshållplatsen träffade vi vår schweiziska granne igen. Även han hade varit och
betalat för delar hos Dieselelec, en startmotor och vattenpump. Nu skulle han
till sjukhuset för att höra hur tumören i njuren såg ut och vad de ska göra åt
det. Han var en aning orolig inför det mötet.

Det är inte bara 'Bengt' som har saker som går sönder, även varvet på Raiatea
drabbas av trasiga saker. Deras nya travellift hade gått sönder och vi får nu en
tid för upptagning i början av mars. Det passar oss i och för sig bättre eftersom
vi kan vänta i lugn och ro på våra paket och byta ut och montera saker men vi har
en deadline här på Tahiti eftersom Elisabeth ska med flyg till Sverige. Vi får se
vad som händer men, som sagt, allt brukar lösa sig till slut. Hon får i alla fall
en dryg lista med sig. Förutom pumphuvudet ska hon också ta med en ny avgaskrök
ifall den nuvarande rostar sönder, ett nytt hus till oljekylaren ifall den som
svetsades i Panama ger upp, en ny klo till spinnakerbommen för att ersätta den
som gick i två bitar och en del småsaker såsom segeltråd och nålar, dillfrö,
kumminfrö, ansjovis, kaviar och korsordstidningar. Storseglet ska in till
segelmakaren nästa vecka för ett nytt solskydd och en ny klämma till snörplinan.
Resan till Sverige lär inte vara så lätt med tester och andra krav på resenärer
för att inte tala om hemresan tillbaka till Tahiti eftersom Sverige är klassad
'orange' i Covid avseende. Även andra länder i Europa är hård drabbade av det
'nya' coronaviruset som verkar sprida sig fort oavsett lock-down eller andra
åtgärder. Men det lär lösa sig.

Senare började jag ta loss slangar och dylikt från saltvattenintaget till
watermakers matarpump för att se om det var stopp någonstans. Även om jag gör det
här jobbet har jag en känsla att det är pumphuvudet som är slitet men vi får se
vad isärtagningen av matarpumpen imorgon har för resultat. De holländska
grannarna från 'Bubbles' kom förbi och erbjöd oss använda tvättmaskinen. Snällt!
Något som Elisabeth glatt tackade ja till. Vi har också möjlighet att köra vår
tvättmaskin men eftersom watermakern är som den är just nu blir det handtvätt i
uppsamlat regnvatten. Watermakern på 'Bubbles' gör 180-200 liter i timmen.

Fredagsmorgon började vi tidigt med kättingrengöring innan det
började blåsa och sedan åkte Elisabeth in för att handla och jag skruvade loss
matarpumpen och tog isär ännu mer av watermakern. Alla genomföringar gjordes rent
och kontrollerades på föroreningar. Slangbitarna och kopplingar fick sig en
omgång med flaskborste alternativt gammal tandborste. Allt monterades igen. En ny
slang drogs mellan saltvatteninloppet och matarpumpen eftersom den gamla var
alldeles för smutsig för att göra rent och sedan startades watermakern. Efter ett
tag var vi uppe i nästan normala värden och vattenproduktion igen. Även om
pumphuvudet behöver bytas ligger problemet hos det lilla läckande grovfiltret.
Ett nytt får vi så småningom.

På eftermiddagen rodde vi över till 'Bubbles' för att tvätta lakan, örngott och
gardiner (?) i tvättmaskinen. Det blev både en och två drinkar och ett givande
samtal medan vi väntade på att tvätten skulle bli färdig.


Comments