Tisdag den 26 oktober 2021, Cooks Bay, Moorea
Då var solen tillbaka igen, åtminstone för dagen, mer regn förväntas men vi ska försöka komma till Port Pheaton på Tahiti imorgon. Det går rykten om booster doser för de som vaccinerades för mer än sex månader sedan (vi till exempel) så vi ska ta oss till sjukhuset i Taravao där vi är residenter och fråga om det. Skulle vara mycket bra med hänsyn till vår seglats till Chile.

Jollen åkte i vattnet och vi tog oss iland för en lång promenad. Hela morgonen har delfinerna haft uppvisning här framför båten. Hopp, skutt och piruettleken verkar vara populärt bland de. Vi tittade länge, även från jollen. Mängder med snabba motorbåtar och jetskis men inte hade de tid att stanna en stund och njuta av skådespelet. Bara utflyktsbåtarna som är ute i Whale watching syfte stannade. Vi promenerade längs kusten tills vi kom till nästa by där vi tog en glass och drickapaus innan vi gick tillbaka, passerade den lilla supermarknaden för att handla bröd och korv innan vi kom tillbaka till jollen. Moorea är en hög ö och vägen går runt hela ön men det är den enda vägen som finns så en promenad blir att gå fem kilometer åt ena hållet och sedan samma spår tillbaka till utgångspunkten. Mängder med bilar, mopeder och cyklar så man ska hålla sig åt sidan. Som tur är finns det ett cykel/gå-spår. Som överallt hälsar alla på en.

På eftermiddagen mörknade det i norr men det blev ingen regn. Vi förberedde ’Bengt’ så det är bara att ta upp ankaret imorgon bitti efter kaffet. Det är 43 sjömil till Port Pheaton.


Onsdag den 27 oktober 2021, Port Pheaton, Tahiti
En otrolig varm och fuktig natt utan vind. Vi vaknade innan väckarklockan och åt en tidig frukost varefter ankaret åkte upp och vi åkte för motor ut ur passet med kurs mot Tahiti. Knappt någon vind så motorn fick göra jobbet. Redan utanför passet upptäckte Elisabeth de första valarna. Knölvalar som broachade. Vi motorseglade et tag i kanalen mellan Moorea och Tahiti med ännu fler valar att beskåda. Sedan försvann vinden men en ganska kort och hög dyning gjorde livet surt för oss. Vi tuggade på sjösjuketuggummi och satt för det mesta ute. Fler valar syntes till, förmodligen knölvalar så tråkigt var det inte fast vi gick för motor. När vi närmade oss Port Pheaton började det regna av och till. ’Baloo’ som hade gått förbi oss försvann i regnet. Vid passet slutade det regna och kunde vi ta oss in utan problem. Vi har ju varit här förr. Barnen från segelskolan som var ute och vindsurfade hälsade oss välkomna till Tahiti, ’Ioarana’. Alltid trevligt med ett vänligt bemötande. I viken mängder med båtar och svaga vindar så det tog en stund innan vi hittade ett ställe att släppa ner ankaret på men till slut kunde vi stänga av motorn och njuta av tystnaden.